Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

När medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta ställning till om verksamheten styrs i deras intressen, är årsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening använder årsredovisningen. Lantmännen är ett kooperativt företag, som ägs av många av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom många områden och i flertalet länder. Detta gör det svårare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för årsredovisningen minskar. Ravensdown är en kooperativ förening i Nya Zeeland.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Ett hyresförhållande kan vid flera olika tillfällen leda till att hyresgästen anser sig ha rätt till nedsättning av hyran. Det kan baseras på hinder eller men i nyttjanderätten, på att hyresgästen har rätt till ersättning för skada eller att sådan brist avhjälpts på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen kan också ha en motfordran på hyresvärden som denne önskar räkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar är oväsentligt så länge det är hyresgästen och hyresvärd-en som är avtalsparter. Att i sådant läge endast innehålla prestationen skulle kunna innebära att hyresgästen riskerar att förlora sin nyttjanderätt.

Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjälvbilden.

Den politiska målsättningen är att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig på acceptans och förståelse för olika särintressen. Därför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje län för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen består av olika särintressen som ska besluta i frågor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den här uppsatsen har undersökt Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Dalarnas läns delegationsprotokoll vad gäller beslutsfattande angående björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det är jakt- och viltvårdsintresset, rennäringen och naturvårdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning på grund av deras olika preferenser.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella Grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag.

I dagsläget kan enligt den svenska rättsordningen en skattskyldig på samma grund påföras skattetillägg och lagföras för någon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. Såväl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mål som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att använda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i målet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den såg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, Grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar.Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mäns våld mot kvinnor, samt vilka förutsättningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frågeställningar:Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevåldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor?Finns det andra viktiga aktörer i samhället som arbetar med att förebygga mäns våld mot kvinnor, vilka är de och hur arbetar de?Hur ser förutsättningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor?Studien baseras på totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien är tre kvinnoorganisationer, en familjevåldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nätverk bestående av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. Mäns våld mot kvinnor i Nicaragua är ett stort problem i samhället och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga våldet är omfattande.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Förstainstansrättens dom i målet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmånga konkurrensrättsliga frågor, bl.a. gällande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frågan om huruvida de ?traditionella? EG-rättsliga metodersom idag används vid bedömningen av kopplingsförbehåll (tying) är förlegade närdessa ska appliceras på en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrättsligdoktrin och rättspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gäller tying ärkonsekvent gentemot den praxis som etablerats på området genom målen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning.Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.   Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder.Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt TransaktionsmarknadsföringsperspektivTeori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin.Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna.Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna.