Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin. .

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhållningssätt innebär.    Frågeställningarna är: Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?  Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har genomgått utbildningen.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat.

This master thesis aims to examine how public libraries in Sweden are practically and ideologically equipped to deal with e-books, outside of the dominant distributor Elib. The study also aims to find out what?s required of the book market and the public libraries to make further progress in the question of e-books. In Sweden e-books are still representing only a small amount of all the library loans and an even smaller amount of the commercial book market.The methodological and theoretical ground for the thesis is Grounded Theory, and the survey is based on interviews with publishers, librarians and distributors.The conclusions of this thesis are that the public libraries lack resources to invest in e-books, and that they also lack in knowledge about the media and its readers. It also exposes that both internal and external collaboration efforts need to be further developed.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

The aim of this thesis is to examine the archivist's professional role in public authorities and discuss if, and in what way, the profession is effected by the new swedish process oriented archival description system. The study focuses on swedish authorities and does not make any international comparisons with other institutions. Neither does it investigate archivists workingin the private sector, but centers on public institutions.The survey is performed in five swedish public authorities, using interviews and observations. Grounded theory is used as a method initially in the purpose of keeping an open mark towards the object of study. The initial results led on to questions about how well the archivists perceived that communication within the authorities served, and how this in turn prepossessed their work situation and the professional roles in which they found themselves.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Grundad teori (Grounded theory).

AbstraktIntroduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet.Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori.Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.