Sökresultat:
18360 Uppsatser om GruŽndskolans tidigare ćr - Sida 61 av 1224
FörvÀntningsgapet inom revision - Faktorer à tgÀrder Lösning -
Revisorn Àr den oberoende part som ska granska, kvalitetssÀkra och ge social och affÀrsmÀssig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas rÀkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrÄgasatt huruvida de utför sina Ätaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrÄgar olika typer av information har de sÄledes Àven skilda förvÀntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förvÀntningar leder till att sÄ kallade förvÀntningsgap uppstÄr. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlÀgga tidigare ÄtgÀrder för kunna minska förvÀntningsgapet.
Rytm och empati. En studie av empatimarkörer och upprepande element i Per Olov Enquists roman Lewis resa
Rytm i prosa Àr nÄgot författarindividuellt till skillnad frÄn text med bundna versmÄtt och den hÀr uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkÀrlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrÄn meningarnas lÀngd samt deras förhÄllande till varandra och större textenheter. Meningen Àr en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och dÀrför pÄverkar innehÄllet rytmen och vice versa.I tidigare studier har det visats att nÀr engagemanget ökar i en text sÄ ökar ocksÄ meningslÀngden och pÄ sÄ vis kan en lÄng mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta satser som utgörs av utrops- eller frÄgesatser.
Meningen med musik : Hur medvetet anvÀnds musik i förskolans pedagogiska verksamhet?
Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.  Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.
Branschspecifika egenskapers pÄverkan pÄ resursomvandlingen : en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer
VÀrlden genomgÄr ett skifte mot ett mer tjÀnsteorienterat samhÀlle och det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande. Forskare inom omrÄdet har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjÀnsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jÀmförelse mellan professionella tjÀnstebolag, varför denna studie kommer att göra en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer.Syftet med studien Àr dÀrför att förklara tvÄ olika professionella tjÀnsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig Ät i förhÄllande till varandra pÄ grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nÀmnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktÀr med bÄde en jÀmförande- och tvÀrsnittsdesign.
GrÀdden pÄ moset möter gamla dinosaurier
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.
Att arbeta med stora barngrupper i förskolan - ur ett förskollÀrarperspektiv
Arbetets syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ sin arbetssituation i
stora barngrupper.
UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:
? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt arbete i stora barngrupper?
? Hur arbetar förskollÀrare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper?
Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika
kommuner i sydvÀstra SkÄne. VÄra informanter gav individuella och varierande svar
angÄende sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman
som resulterade i en analys.
Oavsiktlig hypotermi hos intensivvÄrdande patienter : en journalgranskning
Patienterna pÄ en intensivvÄrdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna Àr bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande lÀkemedel, stor mÀngd intravenös vÀtska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försÀmrad sÄrlÀkning samt kardiologisk pÄverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvÄrdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie pÄ 583 vuxna patienter som vÄrdades pÄ en intensivvÄrdsavdelning nÄgon gÄng under 2009 genomfördes.
LÀraren som ledare : En studie i lÀrarens pÄverkan pÄ den psykosociala miljön
Det huvudsakliga syftet med vÄr studie Àr att studera vilka lÀsinlÀrningsmetoder som lÀrare anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka lÀsinlÀrningsmetoder anvÀnder lÀrare i den tidiga lÀsinlÀrningen? Vad Àr grunden för barns tidiga lÀsinlÀrning? Vilka faktorer pÄverkar barns tidiga lÀsinlÀrning? Vi har inriktat oss pÄ lÀrare som undervisar elever i skolans tidigare Är. Studien har genomförts i intervjuform för att fÄ lÀrarnas uppfattning om vilka lÀsinlÀrningsmetoder som de anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Sammanlagt har elva stycken lÀrare som arbetar i Ärskurserna 1 till 3 intervjuats.
Skolintroduktion för nyanlĂ€nda elever: : En studie om hur skolintroduktionen organiseras och genomförs med utgĂ„ngspunkt i tre grundskolor i Ărebro kommun
Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Ă
rets undersökningsmaterial bestÄr av 124 stycken före detta journaliststudenter frÄn Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frÄgor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pÄ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frÄn Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.
LÀxan & FörÀldrar : förÀldrars uppfattningar och attityder till lÀxan undersöks genom sju intervjuer och femtio enkÀter
Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökning undersöka hur förÀldrar uppfattar sitt barns hemlÀxa och vilka attityder de har kring lÀxan. Kan förÀldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende pÄ vilken utbildningsbakgrund förÀldern innehar? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förÀldrar till elever i grundskolans tidigare Är och en enkÀtundersökning dÀr 50 förÀldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkÀtundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi anvÀnder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien Àr Bourdieus begrepp kapital och habitus.Resultatet som studien visar pÄ Àr att det finns en tendens att förÀldrars attityder till lÀxan skiljer sig och att deras utbildningsnivÄ kan vara en bidragande faktor till detta.
VÀrlden omkring oss och vÀrlden inom oss
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken geografisk omvÀrldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av vÀrlden, och hur den formas. Vi har anvÀnt oss av en metod bestÄende av en enkÀt med bÄde allmÀnna frÄgor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre Àr en öppen uppgift dÀr eleven ombeds rita vÀrldskartan pÄ ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.
Att Investera i Framtiden - Avkastnings- och hÄllbarhetsdilemman i skogliga investeringar
Skogen rÀknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ÀndÄ drabba Àven de tidigare
mest skogsbeklÀdda omrÄdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutslÀpp och förlust
av ekosystemtjÀnster. Med Äterplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och
en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar bÄde dagens och kommande generationer.
Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, dÄ
avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock
skogsbruket av SkogsvÄrdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmÀrksamheten
framförallt pÄ Äterplanteringsskyldigheten.
Hur uppfattas Rolf och Britta? : en attitydstudie kring kommentarer pÄ internet och dess koppling till genus
Denna uppsats Àr en attitydinriktad genusstudie med fokus pÄ internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur mÀnniskor uppfattar en manlig kommentarsskribent jÀmfört med en kvinnlig och om dessa skillnader gÄr att knyta till genus, samt om de överensstÀmmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen Àr enkÀter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften Àr kvinnor. I enkÀten fÄr försökspersonerna lÀsa tvÄ olika kommentarer dÀr den ena Àr undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen Àr att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jÀmfört med en kvinnliga ska synas, och dÀrmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.
Let the frames begin : En studie av hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen
Den hÀr kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade pÄ tvÄ perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen Àr dessutom en uppföljning pÄ tvÄ tidigare kandidatuppsatser som gjorts pÄ Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för pÄ svenska. Gestaltningsteorin Àr en ledande teori nÀr det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. NÄgra av de frÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förÀndrats över tid i jÀmförelse med de tvÄ tidigare kandidatuppsatserna.
Upplevelser och pÄverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression: En litteraturstudie
Depression Àr en form av psykisk ohÀlsa som ökar i samhÀllet. Olika former av behandling anvÀnds dÀr fysisk aktivitet Àr en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och pÄverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen Àr gjord som en litteraturstudie dÀr kvantitativa och kvalitativa studier anvÀnts. I resultatet framkom fyra teman dÀr det första pÄvisar att fysisk aktivitet har en positiv pÄverkan pÄ personer med depression.