Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

Idag pågår projekt med ambitioner att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömålen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller många olika funktioner i vatten då de exempelvis skapar habitat för många arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie är genomförd på Villingsbergs skjutfält, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda på: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad på nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen på död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) beståndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jämfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blå målklassning och NPK+ har. Resultatet från studien visar på en 5-9 gånger högre volym LWD i vattendrag jämfört med i kantzoner och 10-18 gånger högre antal LWD i vattendrag än i kantzoner.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.

Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

The purpose of this study has been to investigate the prospects for identifying and prosecuting individuals suspected of war crimes, within the process of exclusion from refugee status under article 1F(a) of the 1951 Refugee Convention, and using subsequent mechanisms for extradition or prosecution in international criminal law. A number of principles within human rights law and public international law have been advocated by the UNCHR and several human rights NGOs as necessary for a thorough application of the exclusion clauses; one that takes individual responsibility into account and upholds the aims and purposes of the exclusion clauses. There is a discussion as to whether specialised or accelerated exclusion procedures are justified for reasons of security and efficiency, or if they put the rights of the individual at risk and limit the opportunities for gathering information to support investigation and prosecution of the crime in question. Apart from the instruments of asylum law and procedure that have emerged within the EU harmonisation process, there are no general, binding rules on the procedural aspects of the exclusion clauses. One principle that regulates the consequences for the individual of exclusion from refugee status and decisions on extradition is, however, the principle of non-refoulement.

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

Denna studie behandlar tillväxt och beståndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blädningsbruk. Blädningsbruk förutsätter fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhållanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i fullskiktad skog är resultatet av tillväxt, skörd/mortalitet och inväxning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta fullskiktad skog för en hög och uthållig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella områden tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas är: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot andra ägoslag, bärighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av småimpediment Gränssträckan mot andra ägoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och åkermark. Beräkningar gjordes på fyra olika områden. I grova drag kan områdena sägas motsvara Norrbottens län, Västerbottens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nordligaste områdena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt om lO, 30 och 50 år, och i de två sydligaste områdena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt om lO, 20 och 40 år.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.