Sök:

Sökresultat:

182 Uppsatser om Grov vćrdslöshet - Sida 4 av 13

AnvÀndning av basala hygienrutiner inom intensivvÄrd

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

En studie om specialundervisning i idrott och hÀlsa för elever med funktionsnedsÀttning och autism : med fokus pÄ motorisk utveckling

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

MC-kriminalitet och polisarbete

Brottsligheten i samband med mc-gÀng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhÀllet. Dels dÀrför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta ocksÄ tredje man. Dels ocksÄ för att den stigande grova kriminaliteten som i det nÀrmaste kan liknas vid en maffiastruktur ocksÄ hotar hela det svenska rÀttssamhÀllet. TyvÀrr Àr det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, mÄlsÀgande, Äklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gÀngen Àr uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.

Hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten

Vad Àr motorik? Vad betyder ordet motorik? ?HÄll dig lugn? och ?sitt stilla? Àr ofta ord som man stöter pÄ frÄn vuxna, framförallt i ett klassrum. SjÀlvförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthÄllighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlÀrning.VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten. LikvÀl Àven vad motorisk trÀning innebÀr för lÀs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Relationens f?ruts?ttningar En kvalitativ studie om boendepersonalens uppdrag inom Bostad f?rst

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.

Att organisera vardagen utan bil: En studie av bill?sa barnfamiljers mobilitet och strategier

The aim of this study was to understand the everyday mobility of families who are involuntarily carless and the practical consequences that arise when the private car is not an available alternative. Previous research shows that the involuntarily carless, as opposed to the voluntarily carfree, generally have lower income and fewer mobility options. This, in turn, affects the available strategies for organising everyday life. Using qualitative interviews, guided by thematic analysis, this study explores how carless families organise their daily lives and what strategies they use to make everyday life work.The results show that these carless families use a variety of transport modes, though the degree to which they use different transport options is highly situational, depending upon the length and distance of the trip, along with material and monetary means. Multiple interviewees recount that they lack the financial resources necessary to use carpooling options, to pay for public transport, or to buy bicycles for the family.

Misshandel i Malmö. Om utveckling och möjliga förklaringsfaktorer

Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan Ă„ren 2000-2009 utifrĂ„n olika informationskĂ€llor och i ljuset av frĂ€mst tvĂ„ förklaringsfaktorer; anmĂ€lningsbenĂ€genhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmĂ€lningar om grov misshandel jĂ€mfört med annan misshandel har undersökts nĂ€rmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingĂ„ende. HĂ€r har frĂ€mst sekundĂ€rdata anvĂ€nts i form av statistik frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhĂ€lsoinstitut, men kopplat till anmĂ€lningsbenĂ€genheten har en kvantitativ innehĂ„llsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och dĂ€rför inte med enkelhet kan kopplas till anmĂ€lningsbenĂ€genhet.

F?r?ldrarnas upplevelse efter att deras barn f?tt br?nnskada

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

ENDOMETRIOS. Kvinnors upplevelser av bem?tandet fr?n h?lsooch sjukv?rdspersonal. En litteratur?versikt

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

ATT BELYSA SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER I V?RDEN AV PATIENTER MED ALKOHOLBEROENDE En strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Pedagogers arbetssÀtt med barns motoriska utveckling i förskolan - AnvÀnds musik som ett hjÀlpmedel?

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Samordningsteamets rehabiliteringsinsatser : En kvalitativ intervjustudie av deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams insatser

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Brottsprovokation

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige vÀxer likt en lavin och polisen och Äklagarmyndigheten kÀnner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma Ät aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmÀnheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. FrÄgan som vi stÀller oss Àr om polisen verkligen har rÀtt medel för att pÄ ett effektivt och tillfredstÀllande sÀtt uppnÄ mÄlet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pÄgÄr idag angÄende om polisen skall fÄ anvÀnda sig av brottsprovokation kÀnns viktig för oss med tanke pÄ vÄrat kommande yrke dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om vilka typer av alternativa lösningar som Àr lagliga/olagliga nÀr det gÀller att bekÀmpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlÀgga samt att se pÄ vad som Àr skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

Emotionellt arbete i m?te med v?ldsutsatta personer

Syftet med studien ?r att bidra med kunskap om hur yrkesverksamma som m?ter v?ldsutsatta personer f?rst?r, utf?r och hanterar arbetets emotionella krav. Studien unders?ker ?ven vilka copingstrategier som anv?nds f?r att hantera emotionell belastning samt hur organisatoriska villkor p?verkar yrkesverksammas m?jlighet till emotionell h?llbarhet i arbetet. 1.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->