Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer.

I denna studie har fokus legat på mäns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen på begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov användning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda på hur intervjudeltagarna beskriver var gränsen mellan aggressivitet och våld går, samt se varför spelare handlar på ett visst sätt i match- och träningssituationer. Frågeställningarna studien utgått ifrån är:Varför handlar manliga spelare på ett visst sätt i match- och träningssituationer?Hur definierar de skillnaden på att vara aggressiv och att vara våldsam?Undersökningen utgår från ett socialkontruktionistiskt perspektiv, där genusteori står i fokus.

Att genom rent gåvobistånd skapa en fördelaktig, långsiktig effekt förblir en öppen fråga och det är en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla människor som är i behov av hjälp har identiska anspråk, vilka kan besvaras endast med hjälp av biståndet. Biståndsorganisationer spenderar mycket resurser på att finna en enskild optimal lösning där biståndet ska lansera starten till en självförsörjande tillväxt. Det finns ingen sådan lösning. Istället måste hjälpen anpassas till mottagaren för att på sikt göra mest nytta.Länderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum där vissa nationer inte är tillräckligt fattiga för att prioriteras för rent gåvobistånd, men inte heller är starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera på marknadsmässiga villkor, i dessa länder kan man hantera problemen och arbeta för förbättringar med hjälp av garantiverksamheten inom biståndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnå ett mer effektivt hjälparbete men även i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiärer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingsländerna. Företag vågar inte satsa sitt kapital på marknader där osäkerheten är alltför stor vilket gör att risken att få uppleva förlust fungerar som en avrådan till investeringar som är väsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Det finns anledning att studera och jämföra unga studenters och förvärvsarbetares vardagsliv,med särskild betoning på deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigaretidsgeografiska studier behandlar sällan studenter och förvärvsarbetare. Att studera ochförvärvsarbeta är även de vanligaste sysselsättningarna bland unga människor i Sverige. Ärdet några skillnader i vardagslivet beroende på om man studerar eller förvärvsarbetar? För attta reda på det här utförde en urvalsgrupp på totalt 12 personer tidsdagböcker.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).

Denna rapport är en sammanställning av det examensarbete som utförts under 2004-2005 vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Fresenius Kabi AB i Uppsala. Syftet med projektet var att komma fram till förbättringsförslag till de brister som finns i den aktuella produktionen. Detta gällde främst arbetsmiljön ur en ergonomisk synvinkel. Fresenius Kabi är ett läkemedelsföretag i Uppsala och ingår i koncernen Fresenius AG med huvudsäte i Tyskland. Fresenius Kabi är ledande i Europa inom klinisk nutrition och vätsketerapi.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

Arbetet gick ut på att undersöka och kartlägga vibrationer från handhållna monteringsmaskiner. Arbetsställningens inverkan på vibrationsupptaget undersöktes, främst med avseende på hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes på D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades på område 4. Kartläggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, på Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gälla från 1 juli 2005 (AFS 2005:15).

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering.