Kostnaden för att bygga hus stiger mer än kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta är att byggprocessen inte hänger med i utvecklingen och att äldre metoder fortfarande används. För att få ett effektivare byggande behöver metoderna därför utvecklas eller nya metoder behöver träda fram, ett exempel på en ny metod är tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag använder sig av.I denna rapport får du läsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd är till logistikkonceptet som Arcona använder sig av. Ett projekt, Bryggmästaren, är undersökt i det här arbetet och det är en ombyggnation från kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill få fram information till möjliga förbättringar, för att se om företaget är på rätt spår med konceptet och för att se hur redan gjorda förändringar har påverkat arbetet på byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna på byggarbetsplatsen beställer material från olika Grossister.

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via Grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

De två byggvaruGrossisterna Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB ska i januari 2006 bilda Elof Hansson Bygg-Gross AB. I samband med sammanslagningen skall även affärssystemen sammanfogas. Syftet med examensarbetet är att, med tonvikt på informationsflöden, undersöka, beskriva och jämföra träpaketshanteringen på Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB. Undersökningen har resulterat i förbättringsförslag som kan vara till hjälp vid sammanslagningen av de två företagen. Jämförelsen av teori och nuläge resulterade i ett idealfall vilket i sin tur synliggjorde förändringsbehoven.

Ahlsell är en grossist verksam i Norden inom produktområdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-Själv. Ahlsells kunder kan beställa varor fram till klockan 16.00 på eftermiddagen för att sedan få varorna levererade från klockan 07.00 morgonen därpå. Från centrallagret i Hallsberg körs varje dag åtskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet från kundorder till leverans samt att förbättra transporterna i Stockholmsområdet, från terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill säga mer än fem bilar plus släp, från centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som är Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i Spånga samt Ahlsells butik i Hammarby. Från terminalerna distribueras idag gods till både norra och södra delarna av Stockholm.

Sammanfattning För tillfället råder en stor osäkerhet inom lökodlingen i såväl Sverige som Finland på grund av att bekämpningsmedlen Stomp och Totril, som är huvudherbicider i lökodlingen, kommer att förbjudas senast 2014. Det råder också en viss osäkerhet på grund av de låga prisnivåerna på lök de senaste åren. De låga priserna beror till största delen på att importerad lök i hög utsträckning har tagit sig in främst på den svenska marknaden. De finländska odlarna känner inte av denna press från importen fullt lika mycket eftersom de finländska konsumenterna, i högre utsträckning än de svenska, väljer att köpa inhemska produkter trots att de är dyrare. Även Åland har analyserats särskilt i denna studie eftersom en tredjedel av den finländska lökodlingen finns här och löken, tillsammans med chipspotatisen, är den mest betydande grödan på Åland. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur lökodlarna ser på den nuvarande situationen och framtiden för lökodlingen i de olika länderna.

Syftet med uppsatsen är att skapa ett teoretiskt kunskapsbidrag där vi identifierar och kartlägger hur de olika litteraturområdena sammanfaller och samverkar i avseendet värdebildande aspekter inom ett industriellt nätverk. Studiens syfte är även att bringa klarhet i huruvida Sölvesborgsregionens fiskoljeprojekt är möjligt att genomföra samt att definiera eventuella hinder. Uppsatsen har två separata frågeställningar. För att besvara dessa har vi angripit den första frågeställningen, avseende de teoretiska litteraturområdena, utifrån en deduktiv ansats. Den andra frågeställningen, gällande fiskoljeprojektets genomförbarhet, har vi angripit utifrån en induktiv ansats.

Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning. Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Föreliggande rapport syftar till att utreda om det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt intressant att införa ett retursystem för lastbärare till arkade produkter hos MoDo Paper Silverdalen. Bakgrunden är att MoDo Paper Silverdalen vill minska skadefrekvensen och öka staplingsbarheten under transport, genom att införa ett returemballage. Ett retursystem skulle också gynna företagets miljöframtoning.Genom studiebesök och intervjuer på Silverdalsbruket, hos Grossister och tryckerier har vi funnit att skadefrekvensen för Silverdalsbrukets produkter är låg och inte uppfattas som något allvarligt problem i något av dessa led.De vanligaste skadorna är:? Ett mindre antal skadade ark i stapelns topp och botten, beroende på frakt och emballeringsmetod.? Små hål i krympfilmen, orsakade av omild hantering.? En eller flera av pallens medar har lossnat eller vikt sig under palldäcket, vilket medför ökade hanteringskostnader.? Förskjuten eller havererad arkstapel, p.g.a. problem med pallens medar eller att godset utsatts för en kraftig stöt, som orsakar ökade hanteringskostnader eller kassation.Skadeeffekterna kan ofta minskas genom omstapling eller genom att skära ner arken i storlek.