Sök:

Sökresultat:

109 Uppsatser om Greppa näringen - Sida 7 av 8

Ända in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Verktygshantering: verktygsstÀllarplats MultiTask-cell

MARIA HEDIN, CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt Ergonomisk design och produktion vid LuleĂ„ tekniska universitet under en period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att utveckla koncept för ett lyfthjĂ€lpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i TrollhĂ€ttan. Cellen bestĂ„r av fem MultiTask-maskiner vilket innebĂ€r att varje maskin kan utföra alla nödvĂ€ndiga operationer (borrning, svarvning, frĂ€sning etc.). I maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjĂ€lp av verktyg som till största delen hanteras av industrirobotar. NĂ€r den bearbetande delen pĂ„ verktygen ska bytas sker dĂ€remot hanteringen manuellt av operatörerna. I MTC:n finns ett omrĂ„de speciellt avsett för byte av den bearbetande delen pĂ„ verktyg, Ă€ven kallat stĂ€llning av verktyg.

Mannen, barnet och den döda flickan

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillĂ€gna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgĂ„r i detta nummer Ă€r att hennes verk och liv har pĂ„verkat mĂ„nga, sĂ€rskilt andra författare. MĂ„nga har inspirerats och engagerats av henne och kĂ€nslorna flödar dĂ„ hon kommer pĂ„ tal. Citatet ovan Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Jonas Thentes artikel ?Det lĂ„g en skugga över vĂ€rlden igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) dĂ€r han redogör för Kandres verk och hur de har pĂ„verkat honom.

Uppskjutna skattefordringar : -en kartlÀggande studie av förÀndringen i redovisningen mellan Ären 2000 och 2001

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagslÀget och sedan Är 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gÄnger och rekommendationen om inkomstskatter Àr inte ett undantag. SÀrskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svÄrt att greppa, dÄ dessa endast ska redovisas om företag kan visa pÄ att de i framtiden kommer att gÄ med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebÀr starkare krav pÄ Ärsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag mÄnga gÄnger inte uppfyller kraven som stÀllts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgÄng. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vÄr problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 Ärs rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft pÄ redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten samt förÀndringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

Analys av passiva kylningsmetoder vid tillÀmpning över en hotspot genom analytiska och numeriska simuleringar : Till vilken grad kan passiva kylningsmetoder tillgodose ett lokalt kylningsbehov i ett marint framdrivningssystem?

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

LivsfrÄgor i religionsundervisningen - Minskar deras betydelse i den nya Àmnesplanen

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad mÄste ske utifrÄn elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-vÀntningar kring Àmnet, men stort intresse för livsfrÄgor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. LÀrare tenderar Ä andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag pÄ grund av oro att hamna i svÄra situationer eller pÄ grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya Àmnesplanen som fÄtt kritik för att vara alltför faktaorienterad.

Ett korrekt vÀrderat varulager : Har facklitteratur inom juridik och redovisning nÄgot bÀst-före-datum?

Varulager Àr en omsÀttningstillgÄng, dÀr nÄgra grundlÀggande begrepp inom vÀrde-ringen av omsÀttningstillgÄngar Àr anskaffningsvÀrde, verkligt vÀrde och lÀgsta vÀrdets princip. Ett anskaffningsvÀrde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt vÀrde innebÀr att vÀrderingen av tillgÄngen ska avspegla priset vid en tÀnkt marknadstransaktion vid vÀrderingstidpunkten. NÀr ett varulager skall vÀrderas, vÀrderas det till det lÀgsta av anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde, vilket utgör lÀgsta vÀrdets princip (LVP). Enligt bÄde forskning och fakta framstÄr varulagervÀrdering vara svÄrhanterbart, dÄ flera faktorer behöver tas hÀnsyn till.

FrÄn kundönskemÄl till förbÀttringsprojekt

Trots att en produkt uppfyller uppsatta krav och specifikationer kan den uppfattas av kunden som bristfÀllig om de uppsatta kraven och specifikationerna inte stÀmmer överens med kundens behov och förvÀntningar. Det Àr dÀrför nödvÀndigt för företag att kontinuerligt erhÄlla information om kunden och dess attityder för att kunna skapa produkter med god kvalitet. Inom den del av tjÀnstesektorn dÀr lönsamheten i stor utstrÀckning bygger pÄ lÄnga relationer med kunder tenderar kundtillfredsstÀllelse och tjÀnstekvalitet att ses som nyckelverktyg för att behÄlla kunder (Sweeney & Swait, 2008). Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur kundönskemÄl kan identifieras och omsÀttas till förbÀttringsprojekt i sÄdana verksamheter. Examensarbetet Àr utfört pÄ Scania CV ABs helÀgda dotterbolag DynaMate AB, vars kÀrnverksamhet Àr produktionsunderhÄll, och HT Svarv AB i Kalix, vilka sedan september 2007 har valt att överlÄta sitt underhÄll helt i DynaMates regi.

Projektering av robotcell

Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshÀvarmar, dÄ det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehÄlla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. BromshÀvarmen Àr en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istÀllet fokusera pÄ tillverkningen. DÀrför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför nÄgot vÀrde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras pÄ bromshÀvarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshÀvarmarna. Examensarbetet ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt pÄ MÀlardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.

Storytelling inom extern kommunikation : En kvalitativ studie om hur startupfo?retag anva?nder sig av storytelling inom den externa inneha?llsmarknadsfo?ringen

Företagskulturen har förÀndrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig pÄ marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begrÀnsningar gÀllande resurser och tillgÄngar. Samtidigt konkurrerar de pÄ en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett pÄtagligt problem uppstÄr nÀr en vÀxande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhÀllsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar pÄ grund av den sÀrskilda företagsformens utgÄngspunkter. Av denna anledning Àr det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att anvÀnda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehÄllsmarknadsföringen genomgÄtt revolutionerade utvecklingar gÀllande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.

Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

KvÀveförluster och energianvÀndning pÄ mjölkgÄrdar i vÀstra Sverige :

Protecting the environment has with time grown to take a more central role in the society. Agriculture plays an important role in the society since this sector produces our food. More thorough research on how agriculture affects the environment is therefore motivated. This research can be used to improve the agricultural practice from an environmental point of view. This is something that both the farmers and the consumers can profit from. This study aims to form the basis for creating environmental indicators for use of nitrogen and energy on dairy farms. Twenty-three farmers in western Sweden have been interviewed about their farms, both organic and conventional. They produce milk with different intensity, defined as the amount of milk delivered (sold) per hectare of arable land.

Implementering av regional utveckling : Uppsala lÀns ambition att skapa ekonomisk tillvÀxt

Den regionala nivÄn har med tiden blivit allt viktigare. BÄde EU:s insatser genom sammanhÄllningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgÄngspunkt. Men Àven pÄ nationell nivÄ ses den regionala nivÄn som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige Ànnu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpÄ de gamla och det finns en mÀngd geografiska avgrÀnsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svÄrt att greppa.

Förslag till förbÀttrat pluggbyte vid rörverk 4 pÄ Ovako i
Hofors: analyser av nulÀget och förbÀttringsförslag

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete vid LuleÄ tekniska universitet initierat av Ovako i Hofors. Vid rörverk 4 tillverkas rör och vid hÄlverket sker pluggbytet med olÀmpliga arbetsstÀllningar. Problematiken Àr att pluggens fÀste Àr en gÀnga och för att lossa pluggen frÄn dess stÄng anvÀnds slÀgga och slagnyckel. Bruket av slÀggan innebÀr att operatören arbetar med stora kroppsrörelser och medför att mÄnga operatörer har Ädragit sig belastningsskador i rygg, armbÄgar och handleder. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla konkreta för att underlÀtta pluggbytet samt dess hantering av pluggar ur ett belastningsergonomiskt perspektiv men Àven ur ett perspektiv av tillgÀnglighet för rörtillverkningen vid hÄlverket.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->