Sökresultat:
109 Uppsatser om Greppa näringen - Sida 7 av 8
Ănda in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan
Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.
Verktygshantering: verktygsstÀllarplats MultiTask-cell
MARIA HEDIN, CIVILINGENJĂRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion
MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design
Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt
Ergonomisk design och produktion vid LuleÄ tekniska universitet under en
period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att
utveckla koncept för ett lyfthjÀlpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som
nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i TrollhÀttan.
Cellen bestÄr av fem MultiTask-maskiner vilket innebÀr att varje maskin kan
utföra alla nödvÀndiga operationer (borrning, svarvning, frÀsning etc.). I
maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjÀlp av verktyg som
till största delen hanteras av industrirobotar. NÀr den bearbetande delen
pÄ verktygen ska bytas sker dÀremot hanteringen manuellt av operatörerna. I
MTC:n finns ett omrÄde speciellt avsett för byte av den bearbetande delen
pÄ verktyg, Àven kallat stÀllning av verktyg.
Mannen, barnet och den döda flickan
Ă
r 2006 valde tidskriften 00-tal att tillÀgna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgÄr i detta nummer Àr att hennes verk och liv har pÄverkat mÄnga, sÀrskilt andra författare. MÄnga har inspirerats och engagerats av henne och kÀnslorna flödar dÄ hon kommer pÄ tal. Citatet ovan Àr hÀmtat frÄn Jonas Thentes artikel ?Det lÄg en skugga över vÀrlden igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) dÀr han redogör för Kandres verk och hur de har pÄverkat honom.
Uppskjutna skattefordringar : -en kartlÀggande studie av förÀndringen i redovisningen mellan Ären 2000 och 2001
Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagslÀget och sedan Är 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gÄnger och rekommendationen om inkomstskatter Àr inte ett undantag. SÀrskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svÄrt att greppa, dÄ dessa endast ska redovisas om företag kan visa pÄ att de i framtiden kommer att gÄ med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebÀr starkare krav pÄ Ärsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag mÄnga gÄnger inte uppfyller kraven som stÀllts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgÄng. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vÄr problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 Ärs rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft pÄ redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten samt förÀndringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.
Analys av passiva kylningsmetoder vid tillÀmpning över en hotspot genom analytiska och numeriska simuleringar : Till vilken grad kan passiva kylningsmetoder tillgodose ett lokalt kylningsbehov i ett marint framdrivningssystem?
I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.
LivsfrÄgor i religionsundervisningen - Minskar deras betydelse i den nya Àmnesplanen
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad mÄste ske utifrÄn elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-vÀntningar kring Àmnet, men stort intresse för livsfrÄgor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. LÀrare tenderar Ä andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag pÄ grund av oro att hamna i svÄra situationer eller pÄ grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya Àmnesplanen som fÄtt kritik för att vara alltför faktaorienterad.
Ett korrekt vÀrderat varulager : Har facklitteratur inom juridik och redovisning nÄgot bÀst-före-datum?
Varulager Àr en omsÀttningstillgÄng, dÀr nÄgra grundlÀggande begrepp inom vÀrde-ringen av omsÀttningstillgÄngar Àr anskaffningsvÀrde, verkligt vÀrde och lÀgsta vÀrdets princip. Ett anskaffningsvÀrde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt vÀrde innebÀr att vÀrderingen av tillgÄngen ska avspegla priset vid en tÀnkt marknadstransaktion vid vÀrderingstidpunkten. NÀr ett varulager skall vÀrderas, vÀrderas det till det lÀgsta av anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde, vilket utgör lÀgsta vÀrdets princip (LVP). Enligt bÄde forskning och fakta framstÄr varulagervÀrdering vara svÄrhanterbart, dÄ flera faktorer behöver tas hÀnsyn till.
FrÄn kundönskemÄl till förbÀttringsprojekt
Trots att en produkt uppfyller uppsatta krav och specifikationer kan den uppfattas av kunden som bristfÀllig om de uppsatta kraven och specifikationerna inte stÀmmer överens med kundens behov och förvÀntningar. Det Àr dÀrför nödvÀndigt för företag att kontinuerligt erhÄlla information om kunden och dess attityder för att kunna skapa produkter med god kvalitet. Inom den del av tjÀnstesektorn dÀr lönsamheten i stor utstrÀckning bygger pÄ lÄnga relationer med kunder tenderar kundtillfredsstÀllelse och tjÀnstekvalitet att ses som nyckelverktyg för att behÄlla kunder (Sweeney & Swait, 2008). Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur kundönskemÄl kan identifieras och omsÀttas till förbÀttringsprojekt i sÄdana verksamheter. Examensarbetet Àr utfört pÄ Scania CV ABs helÀgda dotterbolag DynaMate AB, vars kÀrnverksamhet Àr produktionsunderhÄll, och HT Svarv AB i Kalix, vilka sedan september 2007 har valt att överlÄta sitt underhÄll helt i DynaMates regi.
Projektering av robotcell
Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshÀvarmar, dÄ det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehÄlla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. BromshÀvarmen Àr en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istÀllet fokusera pÄ tillverkningen. DÀrför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför nÄgot vÀrde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras pÄ bromshÀvarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshÀvarmarna. Examensarbetet ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt pÄ MÀlardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.
Storytelling inom extern kommunikation : En kvalitativ studie om hur startupfo?retag anva?nder sig av storytelling inom den externa inneha?llsmarknadsfo?ringen
Företagskulturen har förÀndrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig pÄ marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begrÀnsningar gÀllande resurser och tillgÄngar. Samtidigt konkurrerar de pÄ en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett pÄtagligt problem uppstÄr nÀr en vÀxande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhÀllsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar pÄ grund av den sÀrskilda företagsformens utgÄngspunkter. Av denna anledning Àr det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att anvÀnda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehÄllsmarknadsföringen genomgÄtt revolutionerade utvecklingar gÀllande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.
Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
om
hÄllbart
anvÀndande
av
bekÀmpningsmedel
och
dess
krav
pÄ
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillÀmpa
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förÀndringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
pÄ
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsÀttningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
omrÄden;
vÀxtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd,
vÀxtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
dÀr
lagar
och
rÀttsakter
som
berör
vÀxtskydd
och
integrerat
vÀxtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillÀmpas
i
praktiken,
dÀr
för?
och
nackdelar
med
integrerat
vÀxtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rÄdgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekÀmpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
BekÀmpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framÄt
inom
omrÄdet.
Den
alltmer
intensiva
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedlen
ledde
under
1950-Â?talet
till
problem
med
resistens
i
fÀlt
och
skador
pÄ
nÀrliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
dÀr
den
kemiska
bekÀmpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hÄllbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebÀr
att
lantbrukaren
anvÀnder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
pÄ
ett
sÀtt
sÄ
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
ÄtgÀrder
för
att
minska
kemikalieanvÀndningen.
I
Sverige
fördelas
vÀxtskyddsfrÄgor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
dÀr
Jordbruksverket
Ă€r
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
nÀringen,
arbetar
myndigheter,
vÀxtrÄdgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
rÄd
och
informera
snabbt
om
förÀndringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
innebÀr
en
del
förÀndringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frÄgor
som
berör
regleringen
och
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
dÀrigenom
börja
tillÀmpa
mindre
bekÀmpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekÀmpningsmedel
att
minska.
Sverige
hÄller
i
dagslÀget
pÄ
att
ta
frÄn
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillÀmpar
IPM.
III
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
pÄ
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
nÄgot
till
deras
odlingar.
Det
framkom
Ă€ven
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillÀmpas
inte
fÄr
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jÀmförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
rÄder
brist
pÄ
information
om
implementeringsprocessen.
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillÄtna
kemiska
bekÀmpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
pÄ
verksamma
substanser
i
medlen
mÄste
bli
bÀttre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
Ă€r
dÀrför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekÀmpningsmedel..
The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.
Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.
KvÀveförluster och energianvÀndning pÄ mjölkgÄrdar i vÀstra Sverige :
Protecting the environment has with time grown to take a more central role in the society.
Agriculture plays an important role in the society since this sector produces our food. More
thorough research on how agriculture affects the environment is therefore motivated. This
research can be used to improve the agricultural practice from an environmental point of view.
This is something that both the farmers and the consumers can profit from.
This study aims to form the basis for creating environmental indicators for use of nitrogen and
energy on dairy farms. Twenty-three farmers in western Sweden have been interviewed about
their farms, both organic and conventional. They produce milk with different intensity, defined
as the amount of milk delivered (sold) per hectare of arable land.
Implementering av regional utveckling : Uppsala lÀns ambition att skapa ekonomisk tillvÀxt
Den regionala nivÄn har med tiden blivit allt viktigare. BÄde EU:s insatser genom sammanhÄllningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgÄngspunkt. Men Àven pÄ nationell nivÄ ses den regionala nivÄn som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige Ànnu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpÄ de gamla och det finns en mÀngd geografiska avgrÀnsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svÄrt att greppa.
Förslag till förbÀttrat pluggbyte vid rörverk 4 pÄ Ovako i
Hofors: analyser av nulÀget och förbÀttringsförslag
Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete vid LuleÄ tekniska universitet initierat av Ovako i Hofors. Vid rörverk 4 tillverkas rör och vid hÄlverket sker pluggbytet med olÀmpliga arbetsstÀllningar. Problematiken Àr att pluggens fÀste Àr en gÀnga och för att lossa pluggen frÄn dess stÄng anvÀnds slÀgga och slagnyckel. Bruket av slÀggan innebÀr att operatören arbetar med stora kroppsrörelser och medför att mÄnga operatörer har Ädragit sig belastningsskador i rygg, armbÄgar och handleder. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla konkreta för att underlÀtta pluggbytet samt dess hantering av pluggar ur ett belastningsergonomiskt perspektiv men Àven ur ett perspektiv av tillgÀnglighet för rörtillverkningen vid hÄlverket.