Sökresultat:
963 Uppsatser om Gratis hemkörning av varor - Sida 4 av 65
Da?r journalistik och teknik mo?ts : En kvalitativ studie av fo?rutsa?ttningar fo?r multimediajournalistik pa? svenska webbtidningar
Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.
HushÄllens statuskonsumtion : PÄverkas vi av vÄr omgivning?
Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..
FramtidsförvÀntningsundersökningars förmÄga att förklara och prognostisera hushÄllens inköp av varaktiga varor.
I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbÀttras nÀr det adderas en specifik variabel för framtidsförvÀntningar till dem eller om framtidsförvÀntningarna redan Àr inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushÄllens förvÀntningar adderats till tvÄ befintliga konsumtionsmodeller. DÀrefter har skillnaderna jÀmförs, dels i förklarningsvÀrde och dels i prognosförmÄga. Undersökning baseras pÄ svensk data frÄn tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder pÄ att hushÄllens förvÀntningar Àr icke-signifikanta i modellskattningarna.
Dubbla intressen inom dagligvaruhandeln : KĂ€rnverksamhet kontra Legitimitet
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjÀlp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framstÀller sig vad gÀller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövÀnliga varor i butiken.Metod: VÄr datainsamling bestÄr av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med Àgare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien bestÄr i sin tur av tvÄ delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjÀlp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att frÀmja kÀrnverksamhet och affÀrsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter stÄr omnÀmna pÄ ICAs centrala hemsida.
SET : Framtidens betalningssystem för kontokortsbetalning via Internet?
Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket Àr ett system för sÀkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka Äsikter och erfarenheter parterna har nÀr det gÀller SET och dess framtid som betalningssÀtt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sÀtt att betala varor som bestÀlls via Internet, kryptering och vad som krÀvs för att ett betalningssystem skall anses sÀkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkÀter kommit fram till att SET Àr en bra teknik, men som Ànnu inte slagit igenom hos anvÀndarna. Bankerna tror pÄ SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rÀtt..
peer2peer : hur dyrt Àr gratis?
Detta arbete behandlar de tillÀggsprogram som, pÄ senaste tid, börjat spridas med bland annat peer2peerverktyg. Dessa tillÀggsprogram, som brukar benÀmnas spyware alternativt adware, misstÀnks för att samla in personlig information, sÄ som e-mailadresser och lösenord. Det föreligger en risk att informationen sedan sÀljs vidare eller anvÀnds för att exempelvis rikta reklam....
"Man vet att det förekommer" : En kvalitativ studie om hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hÄllbara varor
Att vi lever i ett samhÀlle som krÀver mer av jordens resurser Àn den sjÀlv kan ÄterhÀmta sig frÄn Àr vida omtalat, dÀr förÀndrade konsumtionsmönster Àr en vÀg att bidra till ett mer hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag Àr idag engagerade i hÄllbarhetsfrÄgor, kommunicerar mer hÄllbara budskap samt utökar sina sortiment av hÄllbara varor. Dock Àr hÄllbar kommunikation en mycket svÄr uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter vÀljer till viss mÄn hÄllbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillrÀckligt med information som framhÀver hÄllbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hÄllbara varor i syfte att förstÄ vilken typ av kommunikation som har en positiv pÄverkan pÄ konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgÄtt frÄn de initiala stegen av individens förmÄga att uppfatta kommunikation.
Att effektivt marknadsföra Junebuds spel MilMo med sociala medier : Marknadsföring av ett gratis socialt massivt multiplayer online spel för barn och ungdomar
Det hÀr examensarbetet utfördes frÄn februari till mitten av april, vÄren 2010 pÄ företaget Junebud. Jag arbetade efter hypotesen att en stark nÀrvaro pÄ sociala medier har en positiv effekt pÄ aktiviteten pÄ spelets hemsida samt för att fÄ nya spelare att hitta till spelet. Spelet som marknadsfördes heter MilMo och Àr ett socialt massivt multiplayer spel för barn och ungdomar, som Àr gratis att spela. Om spelaren vill fÄ tillgÄng till extra material kan han/hon betala en mindre summa pengar men nÄgot köptvÄng föreligger ej för att endast spela. För att genomföra marknadsföringen pÄ de sociala medierna valdes fyra stycken nÀtverk pÄ Internet ut; Facebook, Deviantart, MySpace och Youtube.
Frukost i skolan- En utvÀrdering av en frukostsatsning
För oss som lÀrare i Àmnen dÀr kost Àr ett viktigt omrÄde att undervisa om Àr det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. PÄ en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skÀl inte kan Àtafrukost hemma ska ha möjligheten till detta och dÀrmed öka sina förutsÀttningar för att pÄ ettbra sÀtt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte Àr att utvÀrdera skolans kostnadsfria frukostservering. Vilka Àr det egentligensom Àter frukost i skolan? Den avser Àven att ta reda pÄ vad eleverna vÀljer att Àta nÀr de harmöjligheten att Àta en nÀringsriktig frukost och hur deras uppfattningar kring frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmÄga samt sötsuget ser ut.EnkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som Àter frukost i skolan inte Àr de som skolan syftar att nÄ med sinsatsning.
Belöningssystem i svenska smÄföretag : En kvantitativ studie som undersöker vad motiven till belöningssystem i svenska smÄföretag Àr
Dagens konsumtionsmönster Ă€r ohĂ„llbart och för att lyckas övergĂ„ till en hĂ„llbar utveckling krĂ€vs förĂ€ndringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus pĂ„ vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hĂ„llbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga sĂ€ljmötet och hur försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor skulle kunna ökas. Detta Ă€r riktat mot detaljhandelsföretag inom klĂ€d- och textilbranschen dĂ€r vi undersöker Ă
hléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka försÀljningen av hÄllbara varor vid det personliga sÀljmötet.Vi menar att försÀljare Àr en viktig position att se till dÄ de Àr lÀnken mellan företaget och kund och dÀrför har de möjlighet att pÄverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som pÄverkar försÀljningsutfallet vid det personliga sÀljmötet samt förklarar hÄllbarhetens komplexa natur.
Kontroll- och verksamhetskriteriet i teori och praktik. En granskning av det kommunalÀgda bolaget Renova AB
NÀr kommuner köper varor och tjÀnster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis frÄn EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling dÄ de köper varor eller tjÀnster frÄn kommunala bolag som de sjÀlva Àger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsÀttning att de sÄ kallade Teckal-kriterierna Àr uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat nÀrmare pÄ det kommunalÀgda bolaget Renova AB för att utreda hur Àgarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgÄ, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vÄrt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprÀttats vad gÀller det kommunalÀgda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..
FrÄn Traditionell handel till Elektronisk handel : med avseende pÄ Internethandel mellan specialvaruföretag och konsument.
MÀnniskan har under lÄng tid bedrivit handel med varor och tjÀnster. Genom att nya hjÀlpmedel för handel utvecklas, förÀndras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men ocksÄ nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör sÀljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det Àr lÀmpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument.
Vad kostar det att marknadsföra sig gratis?
Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.
EfterfrÄgan pÄ beroendeframkallande varor : En studie om hur efterfrÄgan pÄ snusprodukter har reagerat pÄ prisökningar i Sverige mellan 1999-2009
Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrÄgan som nationalekonomisk teori föreslÄr. UtifrÄn teori och tidigare forskning har en efterfrÄgemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingÄr i modellen Àr inhÀmtade frÄn Statistiska centralbyrÄns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försÀljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten frÄn regressionsanalyser för tidsseriedata visar pÄ att de ökade priserna har haft en negativ inverkan pÄ efterfrÄgan pÄ snus under den gÀllande tidsperioden, men att denna effekt varit förhÄllandevis liten..
"Det a?r farligt att drunkna" : En studie om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa
Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.