En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Uppsatsen behandlar rättsläget på mervärdesskatteområdet efter EU-domen C-88/09 Graphic Procédé. I målet fastslog domstolen att framställning av tryckta produkter skulle betraktas som leverans av varor och inte tillhandahållanden av tjänster enligt mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I svensk skatterätt är följden av domen att framställning av tryckta produkter inte ska betraktas som tjänster som beskattas med en normalskattesats om 25 procent enligt 7:1 st. 1 ML, utan att dessa ska betraktas som framställning av varor. Vissa tryckta produkter som exempelvis böcker, tidningar och broschyrer ska således beskattas med en skattesats om 6 procent enligt 7:1 st.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i syfte att kartlägga svenska formgivares och förlagsanställdas strategiska och kreativa arbetsprocess samt olika attityder vid arbetet med praktverk och coffee table-böcker. Dessa böckers termer och definitioner diskuterades även, samt boktypens förut-sättningar och utmaningar på marknaden. I denna rapport presenteras funna teman rörande dessa tankemönster och attity-der, samt en generell beskrivning av arbetsprocessen. Produktionen av coffee table-böcker och praktverk fanns vara komplex på grund av att den involverade många personer, tog lång tid i anspråk, var kost-sam och hade relativt små vinstmarginaler vilket därmed kunde förenas med vissa risker. Respondenterna upplevde generellt arbetet som spännande, roligt och givande.Studien belyser även förekomsten av en viss diskrepans vad gäller associationerna till termerna ?coffee table-bok? och ?praktverk?.

I mitt examensarbete så har jag undersökt hur väl det lämpar sig att använda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktärsdesign som är tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat på den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete.koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta är det första steget i de flesta produktioner och det är i just denna fas man kan effektivisera arbetet även långt fram iproduktionen.Metoden som jag använt är att studera dvd:er från Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, väl etablerade konceptartister, går till väga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhåller sig till utmärkande element i karaktärsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete där jag skapat tre karaktärsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de två stilar de inte har sitt ursprung inom.Konverteringarna utvärderas sedan genom intervjuer med respondenter där de får granska designerna och sätta poäng på hur väl de identifierar karaktärsdesignerna mellan de grafiska stilarna.Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor då man skapar karaktärer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre är det minsta antalet ikoner är lämpligt att använda då man vill skapa en tydligt identifierbar karaktär, oavsett grafisk stil..

Under de senaste åren har den mobila tekniken i stort sett helt gått över till smartphones. Smartphones är i princip mer datorer än telefoner, som vi alltid bär med oss och som innehåller allt mer känslig information. Detta medför att kraven på säkerheten kring enheten ökar. Detta arbete undersöker om det är möjligt att finna en ny metod att låta användaren autentisera sig på, som är säkrare än de som är vedertagna idag, men samtidigt har liknande nivå av användbarhet. Vår idé, som vi arbetar med under namnet Colour a Symbol, baseras på att kombinera symboler och färger i par.

Detta projekt undersöker platser och deras identiteter. Projektet syftar till att skapa en katalysator för en välbehövlig diskussion om platser, tillhörighet, identitet och demokrati genom att med grafisk design visuellt gestalta tio delområden i Malmös respektive identiteter och personligheter. En förändring kan komma först efter en insikt. Projektet utgår från en litteraturstudie i ämnet place branding. I denna upptäcks en metod för att analysera städers varumärken City Brands Index. Denna metod modifieras och används tillsammans med en enkätundersökning för att värdera varumärkena hos projektets tio delområden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en entreprenör/ kreatör produktplacerar i bästa mån för att överleva i modebranschen. Metod: Kvalitativ med intervjuer som bas för empirin. Slutsats: Med hjälp av en positioneringsmodell kan entreprenören/kreatören ta ställning till sina konkurrenter och placera sin produkt till den tänkta målgruppen. Teorin hjälper företagare att strukturera upp en annars komplex hantering som i nystartade företag ?bara sker?.

The aim of this examination project was to work with the processof making a pattern collection for fabrics. The collectionshould consist of at least three patterns with report measurementssuitable for screen print. I wanted the pattern collectionto be a simple, mystic and colourful collection with a folklorespirit like the popular rural life I experienced during my childhood.The purpose of the project was that I during the working processwould deepen my estethic background to enforce my personalgraphic expression ability and evolve as a pattern designer.I wanted to try to mix my personal view of domestic graphicexpression with another language that I gained in recent years.This I wanted to do in order to find the tools that could helpme clarify and develop my pattern signature.A few of the questions that I had about this project were if thelong scetching phase that I planned would help or damage theproject.I also thought it would be interesting to experiment with coloursin this project. I wanted to see how far I dared to go inmatter of colours as well as how the patterns would be visuallyexperienced if I for example reduced one colour or replaced itwith the opposite colour.I thought it was inspiring to work with traditional techniqueswith the colours. It was only positive that part of the patternstory telling was developed in an unpredicted direction duringthe scetching phase.

Abstrakt Produkten som jag har utvecklat är en mjukvarubaserad 3D-renderare. För att göra en sådan produkt är man tvungen att gå djupt in i området 3D och utföra alla beräkningar på egen hand. Dessa tar annars grafikkortet hand om. Denna rapport förklarar varför jag har valt att göra en egen mjukvarubaserad 3D- renderare och vad den är för något och i vilka områden den används. Här förklaras även min syn på programmering, digitala spel, vad programmering innebär för mig och hur min syn på spel har påverkat mig med tiden. Jag tar även upp mina tankar om spelindustrin och samhällets misstolkade värderingar av spel samt vad för sorts spel jag anser skulle gynna mänskligheten i framtiden. Vad jag tycker om utbildningen Digitala spel nämns också samt hur jag tror att den skulle kunna förbättras. Slutligen följer en kortfattad beskrivning av hur mitt projekt har genomförts. Abstract The product I have been developing is a software based 3D renderer.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av pianolärare på Kulturskolan.

Ephemerality is one of the most essential characteristics of fashion, since fashion by definition is existing in the present, in the fleeing moment. Also, fashion is closely related to art and there is currently no clear theoretical distinction made regarding the boundary between these two domains. In this essay I have explored the concept of transiency and the relationship between fashion and art in relation to fashion in general and to the collection Haute Papier, made by the fashion designer Bea Szenfeld, in specific. The Haute Papier collection is constructed almost entirely out of simple white paper sheets and of this reason it can be regarded as ephemeral. The material also positions the garments in a void between fashion and art, simultaneously existing in both domains and in none of them.

Black nightshade (Solanum nigrum L.) is a major problem in gardenpea cultivations contracted by Findus AB, a Swedish food processing company. The main problem is that the nightshade berries contain solanin and, thus, are not tolerated in the marketed product, which is fresh frozen peas. In addition, berries have the same size and color as the peas and cannot be separated at the factory. Black nightshades have the last ten years become a more common weed in field grown vegetables in the southern parts of Sweden. This MSc thesis presents an experiment conducted in 2005, aiming at developing a tool for predicting the need for control of black nightshade in peas.

Public participation in urban planning is meant to increase democracy in the planning process. Even though all citizens have the option to participate in urban planning debates, few seize their chance to partake. This thesis describes a study on how user needs are met and prioritized in design processes concerning urban planning. The aim was to determine whether user-centered design (UCD) methods could be used as an avenue for public participation in urban planning and ultimately invite more citizens into the planning process.The thesis details a design process where a team worked to develop Farsta, a suburb of Stockholm. The design problem was the question of how Farsta could become an attractive business location.