Sök:

Sökresultat:

23029 Uppsatser om Granskning av miljöarbete - Sida 20 av 1536

En modern projekteringsprocess : Utveckling av en effektiv arbetsmetod för konstruktörer vid projektering med BIM-verktyg

Utvecklingen av BIM har senaste Ă„ren tagit fart och mĂ„nga lĂ€nder, inklusive Sverige har bland annat pĂ„börjat en process mot gemensam struktur inom byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer (Nilsson, 2013). Denna utveckling innebĂ€r nya möjligheter för aktörerna i byggprocessen men ocksĂ„ problematik dĂ„ denna intensiva IT-utveckling möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med föreliggande examensarbete Ă€r att utforma en moderniserad arbetsmetod för konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. En förstĂ„else för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt vilka möjligheter och svĂ„righeter som denna aktör upplever.Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM som varit de senaste Ă„ren tillĂ€mpas fortfarande traditionella processer, dĂ„ förstĂ„else för en mer omfattande inledande arbetsinsats Ă€nnu inte riktigt finns. Ökade krav stĂ€lls ocksĂ„ pĂ„ konstruktörens byggtekniska kompetens dĂ„ det Ă€r svĂ„rare att ?fuska? i objektbaserade modeller.

Arpeggio, vÀgen till en ny stadskÀrna

Under de senaste decennierna har granskning av offentlig politik och verksamhet ökatkraftigt. Utvecklingen har skett inom alla vÀlfÀrdsomrÄden, inte minst inom hÀlso- ochsjukvÄrden. En viktig men relativt osynlig aktör i hÀlso- och sjukvÄrdens granskningsarbete ÀrSveriges patientnÀmnder. PatientnÀmndernas huvudsakliga uppgift Àr att ta emot och hanteraklagomÄl frÄn patienter och anhöriga i syfte att förbÀttra hÀlso- och sjukvÄrden. I ett vidareperspektiv ska granskning frÀmja möjligheten till ansvarsutkrÀvande.

JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan.

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Goodwill - Granskningsproblematik?

År 2002 antogs en förordning inom EU innebĂ€rande att alla börsnoterade bolag i medlemslĂ€nderna frĂ„n och med 1 januari 2005 mĂ„ste upprĂ€tta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förĂ€ndring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstĂ„r vid företagsförvĂ€rv nĂ€r köparen betalar ett överpris för förvĂ€rvet. Goodwill utgörs av vĂ€rdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgĂ„ngar. Det som köparen betalar överpris för Ă€r de immateriella tillgĂ„ngar som inte finns med i det förvĂ€rvade företagets balansrĂ€kning. Dessa immateriella tillgĂ„ngar förvĂ€ntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Är det möjligt att sĂ€kra revisorns oberoende med regler?

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Wallraffare, muckrakers och ?gotcha?-journalister : En undersökning av skillnaderna mellan svensk och amerikansk grÀvande journalistik

Detta Àr en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt pÄ skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig pÄ Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrÄn dessa visat pÄ skillnader och likheter. FrÄgor kring vad undersökande journalistik Àr, vilka journalistiska metoder som anvÀnds och om tveksamma metoder krÀvs för att kunna belÀgga missförhÄllanden Àr centrala..

RevisionsbyrÄernas TjÀnsteutveckling : Hur har den avskaffade revisionsplikten förÀndrat revisionsbyrÄernas tjÀnsteutveckling?

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagÀndringen var att regeringen ville sÀnka kostnaderna för smÄ bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle anvÀnda den insparade kostnaden till att köpa andra tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna.SyfteSyftet Àr att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag har förÀndrat kundunderlaget och tjÀnsteutvecklingen för nÄgra utvalda revisionsbyrÄer. Vidare Àr syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyrÄerna anser att revisionen har för de smÄ företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyrÄer i Sundsvall har genomförts.

En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social Responsibility

SammanfattningDatum: 30 maj, 2013NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Andreas Melin Sofie Wiklund 9 september 1982 1 augusti 1988Titel: En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social ResponsibilityHandledare: Cecilia LindhNyckelord: Corporate social responsibility, vÀrdeskapande, definitioner av corporate social responsibility, litteraturstudie corporate social responsibility, vÀrdeskapande genom corporate social responsibility, hÄllbar utveckling.FrÄgestÀllning: DÄ begreppet CSR Àr svÄröverskÄdligt och en gemensam definition saknas ville vi fÄ en förstÄelse för Àmnet om vad som Àr CSR, vilka mekanismer som ligger bakom anledningarna till varför företag arbetar med CSR och hur detta skapar vÀrde för företag och samhÀllet och varför det saknas en gemensam definition.Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska och redogöra för studier om företag och CSR och vilka svar forskare har givit i vetenskaplig litteratur, för att ge en övergripande och förklarande introduktion till lÀsaren om vad som Àr CSR.Metod: Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats. Totalt har 78 artiklar och inriktningen hos 105 akademiker anvÀnts i empiri och analys för att svara pÄ syftet. Litteraturstudie ansÄglÀmpligast som metod, dÄ det redan finns mycket skrivet inom omrÄdet.Slutsatser: CSR förefaller att definieras beroende pÄ forskarens ÀmnesomrÄde, inriktning, motiv samt vilken samhÀllsdebatt som Àr dominerande för stunden.CSR Àr symbiosen mellan företagets intresse, att vinstmaximera samt samhÀllets intressen dÄ CSR syftar till att vara lyhörd för samhÀllets krav och förvÀntningar pÄ hur företaget ska serva samhÀllet..

De bestÀmda hÀndelsernas tyranni. : Om [mÀns]-klighetens historia och kvinnors marginalisering.

I det hÀr arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av tvÄ lÀromedel i Àmnet historia förÄrskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari Är 2015 och antingen bekrÀfta eller motbevisa den skevajÀmstÀlldhetsbild som enligt denna finns i de lÀromedel som har undersökts. TillvÀgagÄngssÀttethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men ocksÄ att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa lÀromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgÄngspunkterna för dethÀr arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De tvÄ lÀroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med tvÄ andra böcker i DN:s granskning.

Att se vÀrlden i svart och vitt : En kritisk granskning av SOS Barnbyars reklamkampanjer

The purpose of this thesis is to do a critical review of the aid organization SOS Children?s Villages text- and video campaigns, from a postcolonial perspective. Our purpose is divided into two questions: Are there colonial values in the advertising campaigns? Which language- and image strategies are used by SOS Children?s Villages to put across their messages? Our material consists of 10 selected video clips, and four printed ads that are made up of an image and a short text, which are part of a campaign named: Inte ett enda barn ska behöva vara ensamt (translation: Not a single child should have to be alone). We have chosen to use text- and image analysis as a method in our review of the material.

Finns det evidens för att ta bort visdomstÀnder i underkÀken i förebyggande syfte? - en litteraturstudie

Bakgrund: AvlÀgsnandet av visdomstÀnder Àr ett av de mest frekventa ingreppen pÄ oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det Ärligen extraheras 100 000 visdomstÀnder i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i mÄnga fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlÀgsnande innebÀr en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstÄr. Denna ÄtgÀrd Àr Àn idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tÀnder dÀr patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand mÄste bl.

Bushdoktrinen - realism eller liberalism?

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin dÀr de centrala frÄgorna som administrationen har Àgnat sig Ät sammanfattas och sÀtts i perspektiv mot andra doktriner. TvÄ kÀnda doktriner tidigare i USA:s historia Àr till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar pÄ har tal och dokument som Vita Huset utfÀrdat anvÀnts som underlag.

Ökad vĂ€gledning för sammansatta avtal

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar stÀller krav pÄ den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begrÀnsad vÀgledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundlÀggande definitioner av intÀkter prÀglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte Àr att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intÀktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet Àr att belysa problemomrÄden kring intÀktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intÀktsredovisningsrekommendationerna och förslaget frÄn konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen dÄ de utgör en bransch med frekvent anvÀndning av sammansatta avtal.

CSR synas i sömmarna : drivkrafter och pÄtryckningar för CSR i tvÄ svenska textilföretag

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

LÀrande frÄn brandutredningar: En granskning av ÄtgÀrdsförslag i brandutredningar frÄn Storstockholms brandförsvar

De senaste Ären har det framförts kritik mot svensk rÀddningstjÀnst bÄde frÄn egen personal och forskare avseende brister i lÀrande och erfarenhetsÄterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara pÄ erfarenheterna. En forskare som studerat omrÄdet Àr Anna-Karin Lindberg som granskat lÀrande frÄn rÀddningstjÀnstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lÀrdomar frÄn insatsrapporterna inte fungerar sÀrskilt vÀl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt ocksÄ gÀllde brandutredningarna.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->