Sök:

Sökresultat:

23029 Uppsatser om Granskning av miljöarbete - Sida 19 av 1536

Drogtester i arbetslivet : En granskning av den svenska rÀtten och hur förenligt rÀttslÀget Àr med Europakonventionens artikel 8

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Att förmedla CSR genom organisationen : En granskning av hur Posten AB:s chefer involverar sina medarbetare i CSR

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krÀvs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sÄdan relation Àr dock inte sjÀlvklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgÄr ifrÄn att CSR-aktiviteter beslutats uppifrÄn i organisationen. För stora företag med mÄnga hierarkiska nivÄer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hÀmma en organisations CSR-arbete.

Redovisning i smÄföretag - vilka fel upptÀcks oftast vid skatterevisioner?

Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.

Uppföljning av energiprestanda samt boendes upplevelser av Portvakten Söder : Energy Monitoring and residents' perceptions of Portvakten Söder

Portvakten Söder i VÀxjö, med sina tvÄ huskroppar och 64 lÀgenheter Àr de högsta passivhusen i Sverige med en trÀstomme. En energiuppföljning görs för Är 2012. Skillnader kring projekterat och uppmÀtt vÀrde behandlas och klargörs. Granskning av funktionalitet och vÀrmeÄtervinningsmÀngd av avloppsvÀrmevÀxlaren utreds. Ett frÄgeformulÀr har skickats ut och sammanstÀllts, dÀr hyresgÀsterna delar med sig av sina upplevelser utav Portvakten Söder..

SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Att redovisa eller Att inte redovisa, det Àr frÄgan! : en undersökning av hur intressentanalyser redovisas inom hÄllbarhetsredovisning

Den traditionella miljöredovisningens tid Àr förbi och hÄllbarhetsredovisning Àr nÄgot som blir allt vanligare i samhÀllet. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar anvÀndas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen Àr en stor del av hÄllbarhetsredovisningen och olika ramverk föresprÄkar vad den bör innehÄlla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hÄllbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hÄllbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ granskningar, med hjÀlp av vÄr analysmodell, av samtliga företags hÄllbarhetsredovisning för att kunna faststÀlla hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vÄr granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vÄr granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer nÀr det gÀller vad intressentanalysen innehÄller. Trots detta visar vÄr studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer pÄ olika sÀtt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt frÄn matriser till löpande text i hÄllbarhetsredovisningarna.

MÀtning av kundnöjdhet hos privata skogsÀgare : en fallstudie hos SCA Skog JÀmtland

De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.

Politiker och journalister i lokalsamhÀlle : En studie om hur relationen och samarbetet mellan politiker och journalister i lokalsamhÀllet ser ut.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen nÀr det gÀller att granska och kritisera en del politiker mer Àn andra, Samt att ta upp de frÄgor som de tycker Àr viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frÄgor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger pÄ i lokalsamhÀllet, samt veta vad aktörerna har för syn pÄ det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhÀllet, samt vilka Àr det som har makten över att sÀtta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna Àr bra och baserat pÄ att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Granskning av bipacksedlar för glukokortikoider för utvÀrtes
bruk, antikonceptionella och antidepressiva medel.

Bipacksedlar som medföljer lÀkemedelsförpackningar Àr den viktigaste skriftliga informationskÀllan för mÄnga patienter. DÀrför Àr det viktigt att en bipacksedel Àr lÀtt att förstÄ sÄ att patienten har nytta av den. Syftet med detta arbete Àr att granska bipacksedlar frÄn tre olika lÀkemedelsgrupper och bedöma hur vÀl de uppfyller kraven. I en svensk rapport har nyligen publicerats en metod för att studera bipacksedlarnas lÀsbarhet och denna metod anvÀndes Àven för att granskningen i detta arbete. I metoden anvÀnds ett formulÀr som poÀngsÀtter olika delar i bipacksedeln.

Inkludering av kulturell m?ngfald i fritidshem: En studie om anv?ndningen av leksaker och b?cker

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Hageby, en idyll eller ett ghetto? : En granskning av medias roll i stigmatiserandet av förorter pÄ lokal nivÄ.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pÄgÄtt en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hÀvdat att Hageby Àr pÄ vÀg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det pÄ hÀndelsen dÄ franska ungdomar frÄn förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrÀdare för Hageby sÄ som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

?Tillvaron Àr inte konstruerad för ensamma mÀnniskor? - MÀnniska och rum i Roy Anderssons komplexa bild

Roy Andersson Àr en internationellt hyllad regissör som genom anvÀndning av en stilistiskt, sÀrprÀglad bildestetik vunnit stort erkÀnnande bland bÄde kritiker och publik. Denna uppsats behandlar mÀnnisko- och rumsgestaltning, samt granskning anvÀndningen av den komplexa bilden i ?En kÀrlekshistoria? (1970), ?Giliap? (1975) och ?SÄnger frÄn andra vÄningen? (2000). Med utgÄngspunkt frÄn en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer..

Skillnader i synen pÄ granskning av hÄllbarhetsredovisningar : med fokus pÄ företagsegenskaper samt : nationella och kulturella olikheter

För nĂ€rvarande Ă€r miljö- och etikfrĂ„gor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hĂ„llbarhetsredovisningar. Även antalet företag som lĂ„ter sin hĂ„llbarhetsredovisning bli granskad av nĂ„gon utomstĂ„ende ökar. Förekomsten att granska sin hĂ„llbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika lĂ€nder.Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen vĂ€ljer att granska sina hĂ„llbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hĂ„llbarhetsredovisa kan kopplas till teorier sĂ„ som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan pĂ„verka valet att framstĂ€lla en hĂ„llbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero pĂ„ olika företagsegenskaper och nationella kulturer.

Kvalitet pÄ glass : Stabiliseringsmedels pÄverkan pÄ sensoriska variabler, utsmÀltning och volymökning

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar stÀller krav pÄ den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begrÀnsad vÀgledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundlÀggande definitioner av intÀkter prÀglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte Àr att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intÀktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet Àr att belysa problemomrÄden kring intÀktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intÀktsredovisningsrekommendationerna och förslaget frÄn konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen dÄ de utgör en bransch med frekvent anvÀndning av sammansatta avtal.

En granskning av grÀnserna mellan finansiell rÄdgivning och revision

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->