Sökresultat:
23029 Uppsatser om Granskning av miljöarbete - Sida 11 av 1536
Section 404 â har revisorns granskning och oberoende pĂ„verkats?
Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar pÄ de
redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen
gÀller Àven exteritorriellt och dÀrför har flera svenska bolag varit tvungna att
följa lagstiftningen, vilket Àven pÄverkat de svenska revisorernas arbete.
SOX:s frÀmsta syfte Àr att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar
för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprÀtthÄller en god
intern kontroll. Det Àr Section 404 i SOX som behandlar den interna
kontrollen och stÀller dessa krav pÄ ledningen.
Uppsatsen syfte Àr att beskriva samt att öka förstÄelsen för hur revisorns
granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrÄn de svenska
revisorernas perspektiv, har pÄverkats i och med införandet av Section 404.
Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om revisorns oberoende enligt Section 201
pÄverkats och i sÄdana fall i vilken bemÀrkelse det har pÄverkats. Vi har valt
att tillÀmpa en kvalitativ metod med aktörssynsÀtt. För att fÄ en ökad
förstÄelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har
betydande kunskaper och arbetar aktivt inom omrÄdet.
I studien har det framkommit att revisorer idag mÄste granska den interna
kontrollen mer pÄ detaljnivÄ Àn vad de gjort tidigare, för att ta reda pÄ vilka
kontroller som Àr vÀsentliga för bolagets interna kontroll.
MÄngfald hos drömarbetsgivare : En undersökning av företags och ekonomistudenters vÀrderingar och attityder
Dagens arbetskraft prÀglas allt mer av en ökad mÄngfald, vilket stÀller krav pÄ företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder pÄ att instÀllningen till mÄngfald fÄr en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir sÄledes att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mÄngfald, samt hur ekonomistudenter upplever och vÀrderar arbetsgivarnas arbete med mÄngfald. En kvalitativ granskning av Ärsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestÀmt index.
EUs harmonisering av redovisningsyrket och redovisningsregler: hur har detta pÄverkat revisorer i Sverige?
EU har en lÀngre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar Àven med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillÀmpa IASB:s regelverk i sina Ärsredovisningar. Syftet med vÄr uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler pÄverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansrÀkningen.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Den svenska arbetskraften : en granskning av AKU: s kategorisering under Ären 1990-2001
Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i tvÄ huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet Àr att indelningen inte Àr tillrÀckligt detaljerad och döljer dÄ vissa grupper t.ex. lÄngtidssjuka och förtidspensionÀrer.
En studie av samÀganderÀttslagen : - om behovet av översyn
Syftet med denna uppsats Àr att utföra en granskning av samÀganderÀttslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rÀtt och med hjÀlp av dessa tvÄ underlag som utgÄngspunkt utröna om och i sÄdana fall hur lagen bör Àndras eller anpassas sÄ att fler alternativa möjligheter kan ges nÀr meningsskiljaktigheter kring samÀgandet uppstÄr..
Likheter och skillnader p? Sveriges f?rlossningskliniker betr?ffande f?dsel i vatten - Evidensbed?mning med GRADE av styrdokument avseende vattenf?rlossning
Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n
klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel,
s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r
landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser
vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig.
Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har
f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten.
Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.
Som ett lotteri- en granskning av kompetensutveckling pÄ Göteborgs kommunala Àldreboenden
Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Kvotflyktingar i Sverige : En kvalitativ studie om arbete och samverkan inom flyktingmottagande
Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frÄgan. Studien Àr uppdelad i fyra delar dÀr första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsÀtt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..
HÄllbarhetsredovisning : Ur företagens perspektiv
The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do..
Kritisk granskning av RR 17
Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.
Planarkitekters arbete för jÀmstÀlldhet : "vad Àr det egentligen vi ska göra?"
JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning.
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.
Revisionspliktens vara eller icke vara i smÄ företag ? vad anser intressenterna?
I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för smÄ företag. Sverige Àr i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka Àgarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar Àven till att tillföra trovÀrdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll Àr att kvalitetssÀkra informationen genom en oberoende granskning.
De frÄgor som behandlats i uppsatsen Àr: Vilken betydelse har revisionen i smÄ företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att stÀlla andra krav pÄ företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att pÄverka intressenterna.