Företaget Ida Infront, där examensarbetet utfördes, var intresserad av hur den grafiska pluginkonfigurering kan göras mer användarvänlig i deras egenproducerade mjukvaruprogram iipax. Programmet iipax används bland annat till att effektivisera ärendehanteringsprocesser och digitala arkiveringar. Det är till stor del uppbyggt av plugins vilka förtecknas i en konfigurationsfil men även i vissa fall det grafiska användargränssnittet. Pluginkonfigurering sker genom att användaren fyller i pluginnamn, parameternamn och parametervärden för ett plugin i ett formulär. Det finns ingen information i programmet vilka plugins som finns eller vad de har för parametrar, vilket gör det svårt att konfigurera plugins.

Regeringen stödjer startandet av nya företag och att starta ett café presenteras som en trend som lockar unga entreprenörer. Utformning och start av café kan ses ur olika perspektiv. Två modeller har valts, dessa berör huvudsakligen gästens perspektiv och handlar om måltidens fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Producentens perspektiv benämns i arbetet som ?Startmodellen för café? och är uppdelad i olika nivåer som täcker områden som planering av nya verksamheter, ekonomi, livsmedelsvetenskap, ledarskap och marknadsföring.

Det visuella uttrycket har länge varit viktigt inom grafisk formgivning eftersom det förmedlar så mycket mer än ögat ser. Ett varumärke representerar inte bara namnet på företaget utan också dess syfte och idé. Därför ska den visuella profilen utstrålar organisationens visioner på ett tydligt sätt och ge betraktaren en skön helhets upplevelse. Många gånger hjälper det att fräscha upp ett varumärkes visuella profil för att på så sätt kunna lansera företaget på nytt och i viss mån även öka dess konsumtion.Detta examensarbete redovisar för produktionen och designprocessen kring re-design av Sveriges Kommunikationsbyråers (Komm!) specialpris Titanpriset. Komm! tyckte Titanpriset behövde få en egen identitet och gav mig i uppgift att skapa detta.

SammanfattningÅsby hem & trädgård är ett företag i Hallstahammar som huvudsakligen säljerväxter, trädgårdstillbehör och möbler. De försöker omprofilera sig från turistmål tillatt locka regelbundna kunder. Vårt uppdrag var att ur ett informationsdesignsperspektivse över skyltningen inuti butiken och ge förslag till förbättringar. När vibörjade arbeta med företaget hade de nyligen skaffat en ny grafisk profil som ännuinte användes fullt ut.Vi genomförde muntliga enkäter med 30 kunder för att se vad de tyckte om denbefintliga informationen i butiken, och för att se hur Åsby hem & trädgårdskundgrupp ser ut. Det vi såg som mest intressant i resultatet var att de flestakunderna är kvinnor över 40 år.

Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet är att undersöka olika sätt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sätt som är mest lättarbetat för användaren som ska skapa dessa skyltar.Uppsatsen utgår från teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjälp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten är baserade på kommer från två strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren själv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren.I observationerna testades två sätt att skapa skyltar; ett sätt där texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sätt där texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjänar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fått ett uppsving av försäljningen är jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgränserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer säger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som är den bakomliggande orsaken till jeansens framgång. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda på orsaken till dess förändringar och trenders betydelser.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.