Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter på lärande och att det därmed inte leder eleven framåt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istället fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lärarintervjuer, undersöka hur idrottslärare använder feedback i sin undervisning och därmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lärarna använder beröm som den primära källan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?Härligt!? och ?Snyggt!?.

Undersöknings syfte var att närmare ta reda på hur ett grafiskt gränssnitt för en och samma webbplats lämpligt kan anpassas för att ge en likvärdigt god användarupplevelse oberoende användaren använder sig av en vanlig dator eller en tablet.För att undersöka problemlösande designmönster prövades en teorisyntes baserad på befästa användbarhetsläror, så som metoder för visibility, affordance, mapping, begränsningar och feedback samt tekniker för grafisk gränssnittsdesign och navigation mot en fallstudie.Fallstudien utgjorde en del av ett större projekt, att ta fram ett koncept för en webbplats avseende ett arkitekturmagasin, att vara kompatibel med såväl en desktop som en tablet avseende möjligheten att med gott resultat ta del av samma tjänstekoncept oberoende plattform.Fallstudien gjordes i flera steg genom att först skapa ett passande tjänstekoncept avseende webbplatsens syfte, för att sedan i iterationer skapa ett interaktions- och ett grafiskt ramverk. Under produktionen togs framför all två saker i beaktande; inputmöjligheter både för desktop med mus och tablet med hand eller finger samt konceptuell modeller vad gällande navigation från både tablet och desktopbruk. Iterationerna avslutades med användartester där fyra personer fick prova de framkomna koncepten.Resultatet och analysen av fallstudien pekar på att det finns riktlinjer vilka en designer kan och eventuellt bör följa för att få ett lyckat resultat.Bland dessa riktlinjer är finkänsligheten gällande input den klara skillnaden mellan en desktop med en mus och en tablet med pekskärm. Därför bör alla interaktiva objekt alltid utformas och placeras så att de är lätta att aktivera oberoende metod för input.För ökad läsbarhet bör inte för liten text användas och dessutom tillkommer avvägning för navigation där det är viktigt att inte fastna i gamla webbdesignkonventioner med djupa hierarkier, utan i stället sträva mot en informationsarkitektur som möjliggör för enkel översikt och navigering.Analysen visar även på att överdådig grafik bör undvikas för att inte försätta användaren i en situation där den behöver fundera över hur den ska göra något snarare än vad..

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssätt inom mönsterkonstruktion. Drapering ären klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. När man arbetar med denna teknik är störstfokus på plaggets uttryck och fall. Studien är utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klänning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillämpas en arbetsmetod som innefattar märkning och nedmontering av det draperadeplagget.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form?MetodMetoden som användes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS)(Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011).

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det är först då de kan bli jämställda med mannen. Kvinnors särorganisering har alltid väckt olika starkt motstånd från samhället beroende på vilka frågor och ämnen kvinnor väljer att grunda sin organisering på. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig särorganisering som ges i form av en kvinnokurs på en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att träffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.På vilket sätt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som går på kursen sätts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frågeställningarna sätts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar på hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsättning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur.

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? Där byggnaden även underlättar för pedagogerna i deras arbete. Där pedagogerna får utrymme till att planering och återhämtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och färg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till självagerande lek. En plats där barnen får ta ut sin motorik,  tillåts få utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhändertagande och skyddande miljö, där byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansättning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig på olika sätt.Centralt placerad växtlighet i husets hjärta ger barnen en förståelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan släpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, färgkodning och informativ grafik hjälper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i färg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgänglig och tillåtande lekNärhet till naturenKorta avståndHuset som pedagog.

I design a service building for the climbingcompany Klättertorpet.Klättertorpet is a small company that is situated outside Lysekil.Klättertorpet o!ers courses in climbing and campingsite."e new building will include kitchen, room for socialmeetings,gym, a small shop and safety lockers. "e starting point revolvesaround how to capture the companys values and philosophyin the design. "e purpose was to add value to the companythrough the design and for myself to get more experience ofworking with a client. During the project questions developedin to how to work with the hole lifecycle of the inertial in mindand how to make the place attractive to climbers. I worked withmodels, moodboards and sculptures to explore the form.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa.

Datorkommunikation är något som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhälle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstärka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervägande delen av föräldrarna ser positivt på denna form av kommunikation, då som ett komplement till dagens traditionella kontaktsätt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat föräldraengagemang.

In 2012 blogging reached an all time high in Sweden. Around 400,000 people made blog posts at least one time during this year. Blogs have publishing as a main purpose and can after publication be read by anyone with a computer, smartphone or tablet with an Internet connection. This makes the blogger open to response through comments that can be either constructive or destructive. No research has been made regarding blog comments and their effect on bloggers and their writing process.

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Människa-robot-interaktion är ett viktigt område inom både nutida och framtida forskning för att möjliggöra en industriell miljö anpassad för de människor som arbetar i den, samt för att utveckla nya metoder för en effektivare produktion. En viktig fråga är den påverkan form och färg har på människan, sett ur ett psykologiskt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts kring den mänskliga upplevelsen av och påverkan från färg och form. Vidare gjordes en studie som syftade till en bedömning av studenters åsikter kring några specifika färger på industrirobotar samt former på robotgripdon.Det kunde konstateras att vitt och orange som färg på industrirobotar föredras framför användning av röda eller blå, sett ur ett perspektiv av orsakad ängslan. Resultatet stämmer överens med tidigare studier återgivna inom den litteratur som studerats; vitt ses som en lugnande färg och orange är använt i riskfyllda miljöer för att öka uppmärksamheten.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.