För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete..

Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare.

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur de deltagande ungdomarna uppfattar Navets preventionsprogram. Våra frågeställningar var: I vilken grad uttrycker ungdomarna att de uppfattade och tillgodogjorde sig föreläsningens upplägg? I hur hög grad anser ungdomarna att deras kunskap och/eller attityd till alkohol har påverkats av föreläsningen? Anser ungdomarna att insatsen kan utvecklas för att på ett bättre sätt verka förebyggande? På vilket sätt i sådana fall? Vi valde att göra studien enligt den kvantitativa metoden och använde oss utav enkätundersökning för att samla in vårt resultat. Theory of planned behaviour har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att ungdomarna anser att föreläsningen är tillräckligt omfattande och ett positivt resultat visas även på frågan om föreläsarens attityd påverkade föreläsningen.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Det pedagogiska intresset för ?lärstilar? har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Följande studie analyserar utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

BAKGRUND: Personcentrerad vård (PCV) utgörs bland annat av patientberättelse, partnerskap och dokumentation. Samverkan mellan sjukhus, kommun och primärvård krävs för kontinuitet i vårdkedjan. SYFTE: Syftet var att utvärdera i vilken grad personcentrerad vård utifrån valda kriterier för PCV avspeglades i journalhandlingar av betydelse för vårdkedjans kontinuitet. METOD: Granskning gjordes av 194 elektroniska patientjournaler dokumenterade på två medicinavdelningar (A och B). På avdelning A kompletterades granskningen med ett utarbetat planeringsunderlag.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Datalager är ett relativt nytt fenomen som det diskuteras mycket kring. Grundtanke med datalager är att samla all data som genereras inom företaget vilket analyseras senare med hjälp av olika verktyg. Trots många positiva utsagor om datalager finns det dock stora risker med införande av datalager. En av de vanligaste är att användandet av datalager inte alls sker i den grad som man har räknat med från början och att det finns hög grad av missnöje/osäkerhet bland användarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka flertal företag och organisationer för att ta reda på orsaker och problem som påverkar användning av datalager För att uppnå syftet har vi genomfört fyra fallstudier.

En experimentell vinjettstudie genomfördes för att undersöka hur graden av em-pati för personer med ett självskadebeteende varierar beroende på bakomliggande orsak samt grad av kännedom om ämnet. I studien deltog 121 respondenter som fick besvara en av tre vinjetter: (a) självskadebeteende utan angiven orsak, (b) Självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning eller (c) Självska-debeteende med orsak övergrepp. Studien visade att ett samband mellan empati och självskadebeteende utan orsak samt mellan empati och självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning. Inget samband påvisades mellan em-pati och självskadebeteende med orsak övergrepp. Vidare framkom inga signifi-kanta skillnader mellan grupperna i empatigrad, vilket kan ha att göra med att självskadebeteende som enskild variabel var tillräcklig för att generera ett visst mått av empati.

I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militärstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet är att påvisa i vilken grad som den militärstrategiska kulturen påverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sägas utgöra en självklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrån Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats.

Tjänstesektorn är en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjänsteföretag dyker upp på den svenska marknaden, något som medför att nya konstellationer uppstår inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt från producent till konsument, är en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten på detta när förutsättningarna för distribution ändras. Vårt syfte med C-uppsatsen är att undersöka är att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att välja en mellanhand som leverantör av tjänsten istället för producenten.