Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade någon effekt på patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade någon inverkan på patientens postoperativa smärta. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lägre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade även att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lägre grad av postoperativ smärta..

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna..

Berggrunden på norra Utö har karterats i fält som en del av projektet Metamorphic map of Sweden. Vidare har stuffer analyserats i tunnslip och mikrosond, för att med datorprogrammen THERMOCALC, AX samt Anovitz & Essenses kalcit-dolomit-geotermometer (1987) för kunna fastställa vilken grad av metamorfos området utsatts för. Berggrunden visade sig utgöras främst av pelagiska metasediment som karbonatbergarter och gråvackor, med avbrott i form av felsiska vulkaniter som följer lagringen. I fält såväl som mikroskop indikerade resultaten en relativt låg grad av metamorfos. De geotermobarymetriska uträkningarna som utförs i rapporten stöder detta resultat och bestämmer temperaturen till mellan 430 och 697°C samt trycket 4.5±2.3Kbar, vilket placerar metamorfosen inom ?Amphibolite facies?.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga i vilken grad gymnasielärare på en gymnasieskola i Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig själv, av sitt program och/eller av sin skola. Syftet är även att kartlägga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdragetsom betygsättning innebär. Uppsatsens forskningsfrågor har varit:- Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?- Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?- Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till marknadsföringsuppdraget?- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?Studien har påvisat att lärare som upplever en tillhörighet till ett/några få program tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än lärare som saknar koppling till ett program. Yrkeslärare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än teorilärare, vilket kan ses som en följd av att lärare på ett yrkesprogram per definition tillhör ett program och känner programtillhörighet.Lärare som upplever större osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget anser sig till en högre grad påverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsättning än lärare som upplever en lägre osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget.Lärarna hanterar främst elever som är missnöjda med utbildningen själva.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Titel: Hur når vi ungdomarna? ? En mottagarstudie på uppdrag av självhjälpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, självhjälpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: Vårterminen 2013Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad som kan få Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjälp hos självhjälpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehåller ett kvantitativt moment i form av en enkätstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: Enkäten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om självhjälpsgrupper och självhjälpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en låg medvetenhet och kunskap om självhjälpshus i Sverige. Däremot har de överlag en positiv inställning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och väl riktad kommunikation..

AbstractFöreliggande arbete diskuterar ghanianska tidningar ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att konstruera en idealmodell för hur dessa tidningar bör se ut i ?den bästa av alla demokratier? beskrivs hur verkligheten bör förhålla sig till ett ideal. Denna modell prövas sedan, genom en kvantitativ textanalytisk metod, på ett empiriskt material som består av artiklar från fem olika ghanianska tidningar. Utifrån dessa artiklar är syftet sedan att undersöka till vilken grad de ghanianska tidningarna lever upp till det utvalda demokratiska idealet.

Bakgrund: Stretching är en del av människans naturliga rörelsemönster, detta är ett beteende som även ses hos djur. Stretching har ofta för avsikt att genom ökad flexibilitet och rörlighet höja prestationen, förebygga skador samt förebygga träningsvärk. Vad det exakt är som händer i muskeln under stretching är fortfarande oklart. Stretching är en del av den sjukgymnastiska behandlingsarsenalen. Det är upp till varje enskilt lärosäte att utforma en utbildningsplan som ska ge studenterna den kunskap de behöver för att klara ett evidensbaserat yrkesliv.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). Många av dessa investeringar är i förhoppning om att öka användarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen använder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig måste användas för att man skall kunna utvärdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad används, kan inte heller bara på grund av användandet ses som tillfredställande. Vårt syfte är att belysa användning av IT och definiera hur man med hjälp av användningen ska mäta framgång hos en IT-förändring.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och ge en förståelse för förhållandet mellan gymnasieelevers inflytande och lärande inom engelskaundervisningen. Genom enkätundersökning har elever som läser Engelska A, -B, och -C på gymnasienivå tillfrågats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, läromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lärande påverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer något allmänt rådande förhållande mellan elevers inflytande och lärande, då elevernas lärande generellt påverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. Lärarnas teoretiska utgångspunkter, det vill säga den teori om lärande som läraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. Då vi i våra resultat kan uttyda en viss tendens i att lärarna växlar teoretisk utgångspunkt i olika situationer, kan det vara så att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..