SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa.

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

I teorin nämns det ofta att det under systemutvecklingen krävs aktivt deltagande från användarna för att användarna ska bli tillfredsställda med ett standardsystem. Detta främst för att om systemet inte har det innehåll och inte fyller den funktion som användarna önskar kan användarna uppleva sig otillfredsställda med informationssystemet. Syftet med uppsatsen är att identifiera faktorer som påverkar vilken grad av användarmedverkan som krävs vid val och implementation för att användarna ska uppleva sig tillfredsställda med ett standardsystem. Faktorerna kan hjälpa företag och organisationer att bestämma graden av användarmedverkan som krävs vid införandet av ett standardsystem. Resultatet av undersökningen visar att användarna kan uppleva sig tillfredsställda med ett system trots att användarmedverkan var låg vid valet av system.

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse. Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

En stor del av svenskt näringsliv utgörs av småföretag, men trots detta är informationen om budgetering i småföretag begränsad. Syftet med denna studie var därför att beskriva budgetering i småföretag samt att förklara hur ledarstil och bransch kan påverka denna. Dessutom undersöktes företagsledarnas upplevda träffsäkerhet i budgeten. Studien var utförd genom fallstudier i sex småföretag. Till att börja med kontaktades 16 företagsledare för att besvara ett ledarskapstest och därefter valdes sex ledare, med olika grad av uppgifts- och relationsorientering, ut för uppföljande intervjuer.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

I denna uppsats undersöks hur tre läroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlärning. Analysen baseras på teorier från språkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lärs lättare in om ledtrådar för minnet skapas vid inlärningstillfället. Ledtrådar kan bestå av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlärningstekniker kan bidra till att skapa ledtrådar. I analysen undersöks vilka inlärningstekniker som förekommer i läroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har.