SammanfattningOm särskild hänsyn ska tas till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå som det står i Lpf 94, behöver skolan öka lärares möjligheter att tillmötesgå olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan Näslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att låta lärare ta del av varandras erfarenheter och på så sätt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta område, då en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt är erfarenhetsbaserad.Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit några aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar på mitt syfte, har jag intervjuat sex lärare, med minst 7 års arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper på olika skolor i Mellansverige. Jag har använt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstå och tolka personliga upplevelser av handledning.

Det är viktigt att se hälsa ur ett helhetsperspektiv där den sociala, fysiska samt psykiska hälsan ingår. Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen, det är därför en viktig arena att arbeta hälsofrämjande med. Hälsofrämjande sjukhus är ett exempel på en sådan arena. För hälsofrämjande sjukhus är det bland annat viktigt att främja den egna personalens hälsoutveckling i en positiv riktning, med hjälp av en aktiv kunskapsförmedling. På arbetsplatsen är det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hälsans villkor till övriga anställda.

Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt. För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ?Employer Branding? är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier.

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5).

Småföretagare konfronteras av många utmaningar på dagens marknad, konkurrenter, nya produkter, kontinuerligt utveckla verksamheten, attrahera personal, kompetensallokering, o.s.v. (Verreynne & Meyer, 2010, s. 399). Dessa utmaningar leder ofta till problematik för småföretag i produktutvecklingen. Blankson & Omar, (2002, s.

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Preem Petroleum AB i Stockholm (Preem), som är ett oljebolag med två raffinaderier samt har en stor distribution och försäljning inom Sverige. Preem köper in råolja som raffineras till olika petroleumprodukter med höga miljökrav vid de två raffinaderierna i Göteborg och Lysekil, Preem Raffinaderi AB and Scanraff AB. Preem säljer en del av sina raffinerade produkter till andra oljebolag, både inom Sverige och till export. Inom Sverige distribuerar Preem till både egna och andras depåer runt om i landet, mestadels med båt. Ifrån depåerna distribueras Preem sina raffinerade oljeprodukter dels till sin bensinstationskedja dels direkt till slutkund, vilket sker både med egna eller inhyrda tankbilar.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på förskollärarnas syn på behov, användning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lärare tar tillvara på specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollärarna på behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? På vilket sätt anser förskollärarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara på i förskolan?? Hur hanterar förskollärarna svårigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrån ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrån ett öppet system.

  Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

BakgrundSverige har en åldrande befolkning. År 2030 beräknas antalet invånare över 80 år vara nästan fördubblat mot idag, det vill säga 800 000. De mest sjuka äldre som är i behov av omfattande vård och omsorg utgör cirka 17 % av befolkningen över 65 år och har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. När äldre personer drabbas av sjukdom eller skada är vägen vanligen in via akutmottagningen. Där utsätts ofta den äldre för långa väntetider med ökad risk för avvikelser såsom fall, konfusion, eller dehydrering.

Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.