Sök:

Sökresultat:

564 Uppsatser om Gröna fastigheter - Sida 11 av 38

Miljöcertifieringssystemet LEED i Sverige : En uppsats om hur systemet kan förbÀttras

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

VÀrdering av ÀgarlÀgenheter

VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.

EnergikartlÀggning av förskolor i Halmstad Kommun

Till Ă„r 2020 har EU satt upp mĂ„l om att sĂ€nka energianvĂ€ndningen med 20 %. År 2013 stĂ„r fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning och Ă€r pĂ„ sĂ„ vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvĂ€ndningen. Som ett led i detta arbete mĂ„ste energianvĂ€ndningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestĂ„nd, dĂ€r det Ă€ger och förvaltar mĂ„nga förskolor. De förskolor som utvĂ€rderas i rapporten Ă€r Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De hĂ€r förskolorna har enligt fastighetsĂ€garna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvĂ€ndning Ă€n vad som var projekterat.För att undersöka energianvĂ€ndningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts berĂ€kningar, besiktningar samt enkĂ€tundersökningar med personalen. EnergiberĂ€kningarna visar att bĂ„de Asken och Trollberget förbrukar mer energi Ă€n vad som Ă€r rekommenderat av BBR.

SingeltubvÀrmevÀxlare för EGR-applikationer

I denna avhandling berÀknas vÀrmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, pÄ begÀran av uppdragsgivande kund, passande vÀrmebesparande ÄtgÀrder som Àr möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lÀmplig payback tid för den ekonomiska satsning som dÀrigenom mÄste göras. VÀrmeförlusterna baseras pÄ indata som antagits ligga inom rimliga grÀnser för typiska fastigheter i StockholmsomrÄdet men som lÀtt kan varieras efter behov. GenomgÄende Àr att berÀkningarna görs med avseende pÄ gjutjÀrnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt pÄ vilka relining-arbete utförs. De berÀkningar för vilka mÄnga variabler tas i hÀnsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som anvÀnts dÀrtill har tagits frÄn EES.I denna avhandling tas tre olika typer av vÀrmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

Applicering av real optionsanalys vid beslut om flerbostadsrenovering - En studie av förutsÀttningar samt för- och nackdelar

Bakgrund och problem: I Sverige finns ett stort latent underhÄllsbehov av flerbostadshus. De fastigheter som uppfördes mellan 1961-1975 berörs i synnerhet av detta pÄ grund av den tekniska förslitningen och den höga andel av den totala bostadsvolymen som dessa utgör. Att lönsamt renovera dessa fastigheter utgör en stor utmaning för fastighetsÀgare framöver. Idag utvÀrderas renoveringsprojekten inför genomförandet med hjÀlp av nuvÀrdesmetoden men det finns betydliga brister med denna. Följderna av detta Àr, bland annat, att de osÀkerheter och risker som Àr kopplade till projekten inte vÀrderas tillbörligt samt beslutssituationen upplevs som oklar.

VÀrdepapperisering av fastigheters hyresflöden

En stor del av fastighetskrediterna pÄ den svenska fastighetsmarknaden kommer under de nÀrmsta Ären att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebÀr att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskÀllor. Detta öppnar upp för vÀrdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. VÀrdepapperisering Àr ett förfarande som innebÀr att relativt homogena tillgÄngar eller fordringar med förutsÀgbara betalningsflöden överlÄtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift Àr att Àga tillgÄngarna eller fordringarna. FörvÀrvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lÀtt omsÀttningsbara vÀrdepapper som placeras hos investerare.

Lögner i moderna kommunikationsmedel

Lögner Àr vanliga mellan mÀnniskor och förekommer i olika kommunikationsmedel. Det Àr av intresse att fÄ kunskap om lögner bland annat inom budgivning pÄ fastigheter, sjukanmÀlan och otrohet. I detta examensarbete undersöks experimentellt förekomsten av planerade lögner vid kommunikation ansikte mot ansikte, telefonsamtal och textmeddelande med mobiltelefon (SMS) vid förutsÀttning att lögnen Àr planerad och för bÄda personernas vinning. Tre hypoteser grundade pÄ tre teorier om lögn stÀlldes. Varje hypotes angav en unik frekvensfördelning av val av kommunikationsmedel.

Varmvatten i flerbostadshus : Erfarenhet, kunskap och mÀtning för en klokare anvÀndning

Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.

Dolda fel i fastigheter : En studie om reglerna kring dolda fel i fastigheter.

Event is something that an increasing number of Swedish cities are investing in since it contributes to higher attractiveness of cities and generate economic revenues. New arenas are built around Sweden to meet the increasing demands to host such events. Event projects are carried out in Sweden and it is important that the planning phase is carried out thoroughly to get a successful project. This thesis aims to look more closely at selected organizations and how they plan their projects and whether it is possible to follow project plans in the event projects. Karlstad has many events that recur annually, including the Swedish Rally.

Olika branschers förhÄllningssÀtt till Gröna Hyresavtal

EfterfrĂ„gan pĂ„ miljömĂ€ssigt hĂ„llbara fastigheter har ökat i takt med att samhĂ€llets miljömedvetenhet har vĂ€xt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" pĂ„ kartan nĂ€r de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges grĂ€nser dĂ€r Australien Ă€r det land som kommit lĂ€ngst i utvecklingen. Det Ă€r Ă€ven hĂ€r som kontraktsformen fĂ„tt störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mĂ„l för: minimering av energianvĂ€ndning, en miljövĂ€nlig avfallshantering, anvĂ€ndning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpĂ„verkan vid ombyggnad.

Klimatstyrning ? en branschanalys : Struktur och problemomrÄden för energieffektivisering i fastighetssektorn

Energieffektivisering Àr en trend som för nÀrvarande genomsyrar hela samhÀllsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ pÄverkar Àven hur aktörer inom nÀringslivet fattar olika beslut. En sektor dÀr pÄverkan varit speciellt stor Àr bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stÄ för nÀrmare 40 procent av samhÀllets energiförbrukning. PÄtryckningar frÄn myndigheter, hyresgÀster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar mÄnga fastighetsÀgare att se över sina fastigheters energiÄtgÄng vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för vÀrme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

Undersökningsplikten vid fastighetsköp

Undersökningsplikten har historisk bakgrund. Sedan lÀnge tillbaka har en köpare Älagt en generell undersökningsplikt.UtgÄngspunkten för bedömningen om fel föreligger Àr om felet Àr upptÀckbart. Det betyder att fel föreligger om en normalt kunnig och bevandrad köpare skulle ha kunnat upptÀcka felet vid sin undersökning.Köparens undersökningsplikt kan utökas eller reduceras beroende pÄ vilka uttalanden sÀljaren gör före köpet.Köparen av en fastighet behöver inte anlita en fackman för att undersöka fastigheten utan det rÀcker om han sjÀlv Àr normalt kunnig och bevandrad.Fastigheter sÀljs i befintligt skick och sÀljaren har inte nÄgon generell upplysningsplikt mot köparen..

Partnerskap mellan fastighetsbolag och serviceleverantörer : Hur ser det ut pÄ den svenska kontorsmarknaden?

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut pÄ den svenska kontorsmarknaden, bÄde hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjÀnster Àr nÄgot som kallas Facility management (FM), nÄgot jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM Àr, beror pÄ att det Àr en teori vilken ofta missuppfattas. LikvÀl Àr syftet med arbetet att fÄ eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tÀnker nÀr det gÀller att erbjuda sina kontorshyresgÀsterstödtjÀnster, samt deras instÀllning till att ingÄ partnerskap med serviceleverantörer. För att fÄ dennainblick har jag konstruerat en enkÀt samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag.

Fastighetsjuridiska förutsÀttningar vid förÀndradesophÀmtningsrutiner

Det har blivit vanligt att kommuner mÄste hÀnvisa en ny hÀmtningsplats pga. att sophÀmtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hÀmtningen med skyddstopp. DÀrmed kan inte hushÄllsavfallet hÀmtas pÄ den befintliga hÀmtningsplatsen utan kommunen mÄste hitta en ny hÀmtningsplats för hushÄllsavfallet. Ny hÀmtningsplats fÄr inte meddelas hur som helst utan detta mÄste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ fram riktlinjer för vad som gÀller nÀr en ny hÀmtningsplats för hushÄllsavfall mÄste utfÀrdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstÄtt i samband med detta.För att kunna upprÀtta en hÀmtningsplats mÄste Kommunen ha rÄdighet över eller avtal med Àgaren till den mark som skall anvÀndas för hÀmtningsplatsen. Kommunerna som svarade pÄ enkÀten har löst problemet pÄ olika sÀtt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsÀgarens mark som anvÀnts till hÀmtningsplats för hushÄllssoporna.AvstÄndet mellan bostaden och hÀmtningsplatsen kan variera frÄn fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.

HyressÀttning pÄ nyproduktion ? En analys av StockholmsomrÄdet

Det vi vill uppnÄ med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ hur enhyressÀttningsprocess fungerar och gÄr till pÄ en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras pÄ olika sÀtt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?NÀr den första hyresgÀsten flyttar in?. I och med denna definition Àrdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill sÀga att nyrenoveradefastigheter lÀmnas utanför denna studie.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur hyressÀttningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrÀtter samt om de finns ett standardiserat utförande nÀr hyresvÀrdarsÀtter denna hyra.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->