Sökresultat:
456 Uppsatser om Grön infrastruktur - Sida 3 av 31
Gas i tanken - Ett realistiskt alternativ? : En studie av LNG som alternativt brÀnsle för industri, sjöfart och kraftproduktion
Denna studie bestod i att undersöka den rÄdande situationen för LNG som ett alternativt brÀnsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hÀnt pÄ omrÄdet fram till nu. Man fick Àven viss insikt i hur LNG som brÀnslealternativ förvÀntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna pÄvisa hur lÄngt utvecklingen har kommit, med avseende pÄ LNG och dess infrastruktur.Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit pÄ vÀg, dÀr vissa sektorer hunnit lÀngre Àn andra. Ekonomiska och miljömÀssiga skÀl framstÄr som drivande faktorer för de parter som övervÀger att introducera LNG i sin verksamhet.
Klimatsimulering av nybyggnation
Detta examensarbete pĂ„ C-nivĂ„ har genomförts i samarbete med Ă
F Infrastruktur AB, BorlĂ€nge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjĂ€lp av simuleringarna berĂ€kna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjĂ€rrvĂ€rmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.Ă
F Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning Ă„t bestĂ€llaren Skistar som skall upprĂ€tta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena pĂ„ 17 000 m2 innehĂ„llande Ă€ventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift Ă€r att hjĂ€lpa Ă
F Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen pÄ Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. DÄ speciellt kolla pÄ operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivÄn som uppstÄr i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 anvÀnts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp pÄ eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen pÄ en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde rÀcker för att upprÀtthÄlla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar pÄ att 3000 personer pÄ samma gÄng Àr i översta laget, 1500 personer Àr mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv krÀver, normalt 40-50 %, upprÀtthÄlls utan befuktare under vinterhalvÄret.
e-infrastruktur som stöd för hemtjÀnsten
The annual cost of home care services of transport in Falun/BorlÀnge, is now at 31 million kronor. It is clear from previous research that it is possible to reduce these costs through a restructuring of the existing home-help service. The restructuring aims to have a higher proportion of older people, who are in need of care, to live in special accommodation, in order to reduce transport costs. Therefore there is a need for systems that allow home-help service to plan their operations in such a way that transport is working as efficiently as possible. Through better planning, there are profits to be done.
Arbete med grönstruktur i SkÄne - begrÀnsningar och förutsÀttningar för regional och kommunal grönstrukturplanering med Landskrona kommun som exempel
I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.
Kommunal samverkan och konkurrens : En studie om kommuners planeringsarbete i ett regionförstoringsperspektiv
Denna studie grundas pÄ en kvalitativ forskning i form av empiriskt material frÄn litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien Àr att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstÄr mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan mÄnga gÄnger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer frÄn olika nivÄer. Studien belyser Àven hur kommuner stÀndigt arbetar för att anses som attraktiva för sÄvÀl invÄnare som nÀringsliv. För en grundlÀggande förstÄelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i tvÄ centrala planeringsfrÄgor, infrastruktur och nÀringsliv.
Gotlands gammelskogar ur ett landskapsperspektiv : - utbredning, bevarande och konnektivitet
Analys av förutsÀttningarna för arters spridning i den gotlÀndska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. OmrÄden som Àr extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..
Stadens struktur och pendlande miljöpÄverkan : En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpÄverkan i vardagsresor
SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.
VÀgutformning med fokus pÄ trafiksÀker och hÄllbar infrastruktur VÀg 168, delen vid Tjuvkil
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
VÀrdet av BIM. En samordningsmodell inom infrastruktur, VA och teknisk försörjning.
KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.
Den regionala planeringsprocessen för infrastruktur : en jÀmförande studie
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
Metoder för renovering av VA-ledningar: Teori och praktik
Som examensarbete vid programmet högskoleexamen SamhÀllsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts dÄ nyfikenhet i Àmnet vÀckts efter anstÀllning vid konsultföretag inom omrÄdet mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsÀgare samt genom intervju med VA-projektör. Besök pÄ plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar pÄ att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.
Intelligenta System
Intresset för agenter som forskningsomrÄde Àr nÄgonting relativt nytt. Agenter i sig Àr en naturlig del av Artificiell intelligens men det Àr först pÄ senare tid som de hamnat i fokus. Begreppet agent har spridit sig som en löpeld utanför AI-forskningen och kan hittas i mÄnga andra omrÄden. Vad detta intresse för agenter kommer ifrÄn kan debatteras men det Àr troligtvis dels en följd av att internet visat hur kraftfullt ett distribuerat system kan vara, och att agenter och botar bokar vÄra biljetter samt söker igenom webbsidor Ät oss.Arbetets huvudfrÄga Àr att undersöka hur ett intelligent system (för vÀrmedistributionen i ett hus) kan uppnÄs genom att koppla ihop ett antal agenter med begrÀnsade funktionalitet och distinkta uppgifter. Intelligensen i systemet ska uppnÄs genom samverkan mellan de olika agenterna.
Kunskapens makt- makten över kunskapen
Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Ăverföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen.
Ett grönomrÄdes framtid : - utifrÄn mÀnniskans utbredning och naturens behov
I Stockholms lÀn finns ett stort behov av att bygga bostÀder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostÀder Àr en befolkningsökning inom lÀnet. Utbyggnaden sker bÄde genom pÄbyggnad av befintliga huskroppar, förtÀtningar, ÄteranvÀndning av sedan tidigare hÄrdgjorda ytor men ocksÄ genom att anvÀnda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfrÄga/hypotes om att det Àr möjligt att bygga inom ett grönomrÄde utan att dess vÀrde förloras.För att utreda hur ett grönomrÄdes vÀrden kan pÄverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera tvÄ olika omrÄden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom JÀrvakilen och göra en jÀmförelsestudie mellan dessa. GrönomrÄdet, JÀrvakilen, Àr en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsomrÄde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas pÄ nÀrbeslÀktade förutsÀttningar sÄsom nÀrhet till rekreationsomrÄde med natur, infrastruktur med vÀgbuller frÄn ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad dÀremot Àr avstÄndet till nÀrliggande tÀtort.
Pendling, infrastruktur och regioner : Med MĂ€lardalen som fokusregion
Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.