Sök:

Sökresultat:

456 Uppsatser om Grön infrastruktur - Sida 2 av 31

Infrastruktur och miljöpÄverkan frÄn tunga transporter vid ett slutförvar av kÀrnavfall i Oskarshamns kommun

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpÄverkan frÄn transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkÀrnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmÄlen begrÀnsad klimatpÄverkan, frisk luftsamt det lÀnsegna mÄlet fossilbrÀnslefri zon Är 2030 undersöka hur olika lastbÀrare(lastbil, tÄg och fartyg) bidrar till mÄluppfyllelse. Slutsatsen Àr att det mest troligascenariot med transporterna Àr olika transportalternativ beroende pÄ vart materialetskall nÄgonstans och vad det skall anvÀndas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förÀndrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. FossilbrÀnslefrizon Är 2030 Àr det mÄlet som inte skullenÄ mÄluppfyllelse ifall enbart lastbÀrare med fossilt brÀnsle skulle anvÀndas vidtransporterna.2008:Nr 3 Teknik.

Marieholmsförbindelsen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Intressenters betydelse för hÄllbar utveckling : Hinder och möjligheter pÄ kommunal nivÄ

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

VĂ€garna mot en integrerad IT-infrastruktur

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

TrÀngselskatt - Medfinansiering av VÀstsvenska paketet

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

Rörelsebaserad kommunikation i mobila ad hoc-nÀtverk

I mÄnga nÀtverk antas det att nÄgon form av fix infrastruktur existerar och att nÀtverkets olika noder kan anvÀnda denna för att kommunicera med varandra. I ett ad hoc-nÀtverk antar man att det inte finns nÄgon fix infrastruktur och att noderna mÄste anvÀnda varandra för att kunna kommunicera. Ett exempel pÄ ett ad hoc-nÀtverk kan vara bÀrbara datorer sammankopplade med infraröda lÀnkar under ett möte. NÀr ad hoc-nÀtverket Àr mobilt innebÀr det att noderna rör sig.I detta arbete har de tre protokollen Epidemic, GeoMean och GeoMove tillsammans med de tvÄ rörelsemodellerna Waypoint och den utökade slumpmÀssiga vandringen implementerats i en nyskriven simulator för denna typ av nÀtverk.De tvÄ Geo-protokollen Àr nyutvecklade och syftar till att anvÀnda geografisk information för att underlÀtta kommunikationen i denna kategori av nÀtverk tillsammans med den nya utvidgade slumpmÀssiga vandringsmodellen..

Kina ?VÀrldens största bygge. En deskriptiv studie av svenska företags agerande vid offentliga infrastrukturupphandlingar i Kina.

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som pÄverkar benÀgenheten att cykla

StÀder som saknar infrastruktur och som har en lÄg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lÀgre andel cyklister. NÀr fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att stÀder med fler cyklister generellt sett Àr sÀkrare att cykla i. Andra stÀder skiljer sig frÄn Stockholm betrÀffande befolkningsmÀngd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jÀmföra andra stÀder med Stockholm Àr ett problem pÄ grund av dessa skillnader.

Teknisk infrastrukturs pÄverkan pÄ agil systemutveckling : En kvalitativ fallstudie av Graip-projektet

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvÄrden inom socialtjÀnsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet anvÀnds som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling pÄverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skrÀddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som anvÀndes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen Àr att besvara en frÄgestÀllning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) pÄverkat systemutvecklingsmetoden? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden pÄverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

För sÀkerhetens skull - FörutsÀttningar för god krisberedskap i offentlig sektor

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.

Buenos Aires y el rio de la plata

I Buenos Aires sÀger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder tvÄ saker, att Rio de la Plata Àr det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vÀnder ryggen bort frÄn floden och in mot land.Buenos Aires har vÀxt lÀngre och lÀngre bort frÄn Rio de la Plata, idag ligger floden fÄgelvÀgen ca 2,3 km frÄn stadsgrÀnsen och den barriÀr som finns dÀr imellan bestÄr till stor del av svÄrgenomtrÀnglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förÀndra Buenos Airesbornas relation och tillgÀnglighet till vattnet och pÄ samma gÄng lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den nÄgot mindre skalan har jag ocksÄ undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tÀnkas utveckla till Rio de la Plata..

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 : en jÀmförelsestudie av genomförandet under Ären 2007-2009 avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125)

I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.

Nigeria - Inget för nybörjare? : En undersökning av intrÀdeshinder till den nigerianska marknaden

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka intrÀdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsintrÀde i Nigeria. För att uppnÄ det syftet har en enkÀtundersökning genomförts. Den inkluderar 21 intrÀdeshinder som Àr utvalda utifrÄn tidigare forskning, samt rekommendationer frÄn Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och ExportrÄdet. Resultat visar att det intrÀdeshinder som företagen upplever i störst utstrÀckning Àr korruption, följt av: ovÀntade Àndringar av lagar, terrorism, brist pÄ elektricitet, politisk osÀkerhet, brist pÄ transportsystem och brist pÄ telekommunikation.  Det innebÀr att de största intrÀdeshindren Àr relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->