Sök:

Sökresultat:

456 Uppsatser om Grön infrastruktur - Sida 29 av 31

Rörelsemönster inom deformationsomrÄdet pÄ Kiirunavaaras hÀngvÀgg

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stÄende skiva med en tjocklek i medeltal pÄ 80 meter. LÀngden pÄ malmkroppen Àr fyra kilometer och den har ett indikerat djup pÄ tvÄ kilometer. LKAB i Kiruna anvÀnder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hÀngvÀggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man sÀga att det sker en naturlig Äterfyllning av gruvan.

Bebyggelseutveckling i det vattennÀra stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i lÄglÀnta omrÄden

Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.

Samlastning av urbana godstransporter ? förutsÀttningar som krÀvs för att samlastning av urbana godstransporter ska uppnÄ acceptans inom ett avgrÀnsat omrÄde i Göteborgs innerstad

Bakgrund och problem: StÀdernas ekonomiska tillvÀxt och ökade koncentration av mÀnniskor leder till ett ökat behov av varor och tjÀnster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som frÀmst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och dÀr ett stort utbud och efterfrÄgan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett omrÄde utan för mycket trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna sjÀlva vill ha bra tillgÀnglighet nÀr de ska distribuera godset.

FÄ staden att blomma genom storskaliga lökplanteringar : lÀmpliga vÀxtplatser och gestaltning i Solna stad

VÄra stÀder blir allt mer bebodda och förtÀtas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör ansprÄk pÄ vÄra offentliga platser och det gÀller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar Àr nÄgot som anvÀnds frekvent i vÄra stÀder bÄde i stor som liten skala. VÄrlökar inom gestaltande sammanhang Àr nÄgot som under de senaste Ären anvÀnds mer frekvent. Deras egenskaper som Äterkommande, i vissa fall sjÀlvförökande, tidigt och lÄngsiktigt blommande, gör att de lÀmpar sig vÀl för offentliga miljöer.

Business Intelligence-system och deras inverkan pÄ rationellt beslutsfattande : En studie pÄ tvÄ företag

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

Öresundsparken - ett pedagogiskt strandlaboratorium

HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Även de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.

Strukturerat arbetssÀtt för avvikelse- och problemhantering i LKAB

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB.

Strukturerat arbetssÀtt för avvikelse- och problemhantering i LKAB

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB. Andra vanliga arbetssÀtt för att hantera avvikelser Àr loggböcker och aktivitetslistor.

SkÀggetorp - ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden

Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Den mörka sidan av turismen, barnsexturism

SAMMANFATTNING Turismen Àr den största folkvandringen i modern tid. Under Är 2008 reste 922 miljoner turister, denna siffra berÀknas stiga till 1,6 miljarder Är 2020. I mÄnga Är har turismindustrin blivit utmanad av media och myndigheter att ge ett snabbt socialt ansvar, till följd av öppna grÀnser och arbetskraftens migration. TvÄ speciellt besvÀrliga fenomen Àr, mÀnniskohandel och barnsexturism. Denna problematik Àr vanlig i Thailand, ett land med rykte om att vara en sexdestination. Thailand Àr idag en stor turistdestination med ungefÀr 14 500 000 miljoner turister varje Är.

SpÄrbilar i Tyresö kommun : ett examensarbete om hÄllbara transporter och lÄngsiktig samhÀllsplanering

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet.

Utformning av Àndstationer för automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av Àndstationer till en föreslagen automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system Àr ett krav nÀr nya stÀder byggs. Dagens kollektivtrafik krÀver mycket stora subventioner frÄn skattebetalarna och mÄnga system bÀr bara brÄkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tÄgkoncept som anses vara billigare, miljövÀnligare och krÀva minimalt med underhÄll.Arbetet inleddes med en nulÀgesanalys av berörda företag och LuleÄ kommun vilket gav nödvÀndig förstÄelse för NoWaits tÄgkoncept. Deras koncept gÄr ut pÄ att man skapar en tÄgbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Teknik för biogasanvÀndning

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jÀmförande studie mellan Göteborg och HÀrryda, VÀstra Götaland

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i stÀderna ökar. Detta göratt ytkrÀvande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskÀrnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutÄt och nÄgra av dem har lokaliserat sig i HÀrryda. De tvÄ kommunerna har olika förutsÀttningarvad gÀller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig Ät.ProblemdiskussionStudier inom omrÄdet tar ofta nÀringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frÄgan Àr det viktigt att studera deras del i processen. Det Àr intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur stÀderna pÄ grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->