Sökresultat:
223 Uppsatser om Grön Flagg-certifiering - Sida 4 av 15
Personlighetsskillnader mellan gymnasielÀrare och blivande gymnasielÀrare : Differences in personality between high school teachers and future high school teachers
The climate issue is a significant question, and the problem is mainly caused by human activities. Everyone can help to counteract the enhanced Greenhouse effect by reducing the amounts of energy they use and by not consuming more products then they need.Schools are some of societies many consumers and therefore contribute to the Greenhouse effect. The School also has an important task; to teach and disseminate knowledge and information about the climate and the environment. According to the Swedish National Agency for Education, Skolverket, must all schools regularly consider the environment and sustainable development throughout the entire education process. Unfortunately, this is not the case for many schools in Sweden today.One of many tools that can be used to coordinate environmental work and initiatives, and also to make it more efficient, is environmental management systems.
AffÀrsrelationers pÄverkan pÄ Kinnarps tillgÄng pÄ FSC-certifierad rÄvara
Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.
Ăr ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag?
Problem Ăr ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..
Barn och Ätervinningsstationer som frÀmjare av hÄllbar utveckling i förskolan : En materiell-diskursiv studie av barns samspel med Ätervinningsstationer och Äterbrukande praktiker
Detta Àr en studie riktad mot hÄllbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka barns intraaktioner i Äterbrukande praktiker och med Äterbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring Àmnet samt analys av empiriskt material insamlat pÄ en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gÄturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjÀlp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie pÄvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga pÄverkan pÄ hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som frÀmjare för hÄllbar utveckling blir till.
Kvalitetsutveckling : Organisatoriska förbÀttringar för en tillverkare av mobila hydrauliska kranar
Kvalitet, förbÀttringar och processperspektiv Àr centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar frÀmst avsedda för att anvÀndas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten bestÄr av sÀljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagslÀget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest vÀrdeskapande aktiviteter och förÀdla sina tjÀnster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram nÄgra enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan pÄbörja ett genomgÄende kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlÀgga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvÀrdera resultaten av olika delar av verksamheten.
Undersökning av en industrifastighets material och resurshantering enligt miljöcertifieringssystemet LEED
Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy &
Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green
Building Council). USGBC Àr en icke vinstdrivande organisation, vars mÄl Àr att
bidra till utökat hÄllbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades
enligt LEED fÀrdigstÀlldes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I
slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin
Nordiska organisation.
Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex
delomrÄden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som
Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhÄlla
poÀng vid en certifiering enligt LEED.
CEEQUAL : Ekonomisk, social och miljömÀssig hÄllbarhet i produktionen
CEEQUAL Ă€r ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bĂ€ttra pĂ„ anlĂ€ggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömĂ€ssiga hĂ„llbarhetsarbete. Systemet utvecklades Ă„r 2003 och anvĂ€ndes fram till Ă„r 2011 endast i Storbritannien och Irland. Ă
r 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som Àr intresserade av att certifiera projekt i andra delar av vÀrlden.Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjÀlp av tre fallstudier frÄn Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en Äkermark i VÀsterhaninge.Projekt FolkparksvÀgen, ombyggnation av en 1500 meter vÀgstrÀcka.Projekt TyresövÀgen-SimvÀgen, en avsmalning av TyresövÀgen frÄn  motorvÀgsstandard till stadsvÀg.         MÄlet med rapporten Àr att:Identifiera förbÀttringsÄtgÀrder för att frÀmja hÄllbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbÀttringsÄtgÀrderna för certifiering krÀver.Resultat frÄn fallstudierna visar att Skanska har vÀl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbÀttringspotential som kan uppnÄs med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssÀtt.Merkostnaden av förbÀttringsÄtgÀrderna bestÄr mestadels av tjÀnstemannatid för ett utökat samhÀllsengagemang, planering och bevakning av ÄtgÀrder som frÀmjar hÄllbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.
Kvalitetscertifiering: ökad kundnytta och konkurrensfördelar
för RÀddningsverket som tjÀnsteföretag?
Detta examensarbete har utförts pÄ distans Ät RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning. Det Àr en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom omrÄdet skydd mot olyckor. RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning har planer pÄ att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De Àr dÀrför intresserade av att veta om detta skulle innebÀra en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjÀnsteföretag. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka detta utifrÄn erfarenheter frÄn andra tjÀnsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav pÄ en certifiering frÄn RÀddningsverkets kunder.
Certifiering av centrifugalbroms mot ex-norm
Examensarbetet behandlar nödrutschsystemet som Alimak AB utrustar sina hissar med. Detta system har till uppgift att vid strömbortfall sÀkerstÀlla att individer i hisskorgen kan rutscha till nÀrmsta stannplan eller nödutgÄng. MÄlet med examensarbetet Àr att Ex-sÀkra detta system. Ex-sÀkring innebÀr att bromsen fÄr arbeta i en explosionsbenÀgen miljö..
Kostnadseffektivt och plattformsoberoende administrationsverktyg för spÄrbarhet
AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och mÄste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav pÄ spÄrbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda pÄ detaljerad information om sina kunders produkter. DÄ företaget inte kunde uppfylla det kravet insÄg de att de behövde en skrÀddarsydd applikation. I samrÄd med företaget gjordes en specificerad bestÀllning som innehöll företagets krav och önskemÄl angÄende applikationens anvÀndargrÀnssnitt och funktionalitet. DÀrefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringssprÄk och vilken databashanterare som var mest lÀmpad att anvÀnda.
KvalitetssÀkring : ISO-certifiering av redovisningsbyrÄer
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka redovisningsbyrÄernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses bÄde den nytta byrÄerna tror att de kommer att fÄ och de konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ olika respondentgrupper. Grupp 1 bestÄr av redan certifierade redovisningsbyrÄer medan grupp 2 bestÄr av byrÄer som har genomgÄtt hela utbildningen men Ànnu inte certifierat sig. Grupperna har fÄtt besvara varsin mailenkÀt vars syfte har varit att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar; ? Varför valde byrÄerna att certifiera sig? ? Hur har byrÄerna upplevt certifieringen hittills och vilka konsekvenser tror de att den kommer att medföra pÄ lÄng sikt? UtifrÄn ovanstÄende undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser.
HBT-certifiering av Sollentuna bibliotek
The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.
Certifiering av biogödsel/kompost - Avvikelser frÄn SPCR 120/SPCR 152
Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.
Bloggen inom journalistiken : En kvalitativ intervjustudie av bloggens produktionsprocess, funktion och framtid inom journalistiken
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur produktionsprocessen av bloggar ser ut i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen lyder: Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vidare har vi Àven jobbat med följande delfrÄgor: Vad Àr redaktionens skÀl till att införa bloggar pÄ hemsidan? Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg? Under vilka villkor produceras bloggarna? Hur ser redaktionen pÄ formatet bloggar i framtiden och dess utveckling? Metoden vi anvÀnder oss av i denna studie Àr personliga intervjuer och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personer pÄ den undersökta tidningsredaktionen, vilket inkluderar tvÄ skribenter, en webbchef samt en annonsansvarig. Materialet har sedan behandlats i relation till följande teoretiska utgÄngspunkter: MedievÀrlden i stort och dess förÀndringar med utgÄngspunkt i nya medier, nyheter och journalistik pÄ Internet och dess produktionsprocesser samt teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken.Studien har visat att bloggar Àr ett sÀtt för redaktionen att följa med i den teknologiska utvecklingen pÄ ett naturligt och avslappnat sÀtt. Bloggen som format erbjuder mÄnga fördelar, bland annat lyfts lÀsarkontakten fram som en positiv aspekt.
HÄllbarhetscertifiering av stadsdelar, försÀljningsretorik eller hÄllbar stadsutveckling?
I arbetet med att bygga den hĂ„llbara staden fĂ„r komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. Ă
r 2007 nÄddes brytpunkten dÄ över hÀlften av vÀrldens befolkning var bosatta i stÀder. Den glo-bala urbaniseringen förutspÄs accelerera ytterligare och Är 2050 förvÀntas ca sju miljarder mÀnniskor vara bosatta i urbana omrÄden.
För att finna effektiva lösningar pÄ de enorma utmaningar detta innebÀr, behövs nya sÀtt att tÀnka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel pÄ sÄdana verktyg Àr olika typer av hÄllbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.