Kinnarps är en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utpräglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska råvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist på FSC-certifierad råvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad råvara tillgänglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affärsrelationer i några av företagets förädlingskedjor och hur synen på FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns något samband mellan de båda.

Problem Är ISO standarder något intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna är, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag väljer att inte certifierar sig, utan använder sig av standardernas riktlinjer. Avgränsningar Det finns många standarder, men vi har valt att gå djupare in på ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhåller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnå syftet med uppsatsen har vi utifrån både primär och sekundärdata, inhämtat material för att redogöra och beskriva varför företag använder sig av de tre standarderna. Genom en enkätundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag väljer hellre att använda sig av standardernas riktlinjer istället för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav på företaget när det gäller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag väljer att göra egna informationssäkerhetssystem istället för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag väljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden kräver det..

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.

Kvalitet, förbättringar och processperspektiv är centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar främst avsedda för att användas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten består av säljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagsläget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest värdeskapande aktiviteter och förädla sina tjänster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram några enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan påbörja ett genomgående kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlägga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvärdera resultaten av olika delar av verksamheten.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Detta examensarbete har utförts på distans åt Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Det är en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom området skydd mot olyckor. Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning har planer på att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De är därför intresserade av att veta om detta skulle innebära en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjänsteföretag. Syftet med examensarbetet är att undersöka detta utifrån erfarenheter från andra tjänsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav på en certifiering från Räddningsverkets kunder.

Examensarbetet behandlar nödrutschsystemet som Alimak AB utrustar sina hissar med. Detta system har till uppgift att vid strömbortfall säkerställa att individer i hisskorgen kan rutscha till närmsta stannplan eller nödutgång. Målet med examensarbetet är att Ex-säkra detta system. Ex-säkring innebär att bromsen får arbeta i en explosionsbenägen miljö..

AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och måste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav på spårbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda på detaljerad information om sina kunders produkter. Då företaget inte kunde uppfylla det kravet insåg de att de behövde en skräddarsydd applikation. I samråd med företaget gjordes en specificerad beställning som innehöll företagets krav och önskemål angående applikationens användargränssnitt och funktionalitet. Därefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringsspråk och vilken databashanterare som var mest lämpad att använda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka redovisningsbyråernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses både den nytta byråerna tror att de kommer att få och de konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen är genomförd på två olika respondentgrupper. Grupp 1 består av redan certifierade redovisningsbyråer medan grupp 2 består av byråer som har genomgått hela utbildningen men ännu inte certifierat sig. Grupperna har fått besvara varsin mailenkät vars syfte har varit att besvara studiens två frågeställningar; ? Varför valde byråerna att certifiera sig? ? Hur har byråerna upplevt certifieringen hittills och vilka konsekvenser tror de att den kommer att medföra på lång sikt? Utifrån ovanstående undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

Avfall Sverige äger två certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa två certifieringssystem används för att certifiera biogasanläggningar och kompostanläggningar. Certifieringen säkerställer att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan användas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har än så länge resulterat i åtta certifierade biogasanläggningar och tre certifierade kompostanläggningar. Det är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anläggningarna samt ansvarar för utfärdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inläsning på certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgång av samtliga besiktningsrapporter från 2005 och framåt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsprocessen av bloggar ser ut i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vidare har vi även jobbat med följande delfrågor: Vad är redaktionens skäl till att införa bloggar på hemsidan? Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg? Under vilka villkor produceras bloggarna? Hur ser redaktionen på formatet bloggar i framtiden och dess utveckling? Metoden vi använder oss av i denna studie är personliga intervjuer och det empiriska materialet består av intervjuer med personer på den undersökta tidningsredaktionen, vilket inkluderar två skribenter, en webbchef samt en annonsansvarig. Materialet har sedan behandlats i relation till följande teoretiska utgångspunkter: Medievärlden i stort och dess förändringar med utgångspunkt i nya medier, nyheter och journalistik på Internet och dess produktionsprocesser samt teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken.Studien har visat att bloggar är ett sätt för redaktionen att följa med i den teknologiska utvecklingen på ett naturligt och avslappnat sätt. Bloggen som format erbjuder många fördelar, bland annat lyfts läsarkontakten fram som en positiv aspekt.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.