Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Grćskala - Sida 48 av 48

Ett sjungande kroppssprÄk: Studium i kroppssprÄk för klassisk solosÄng

Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Friktionsjords kornform: Inverkan pÄ geotekniska egenskaper, beskrivande storheter och bestÀmningsmetoder

Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap

Hur pĂ„verkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkar invĂ„narnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpĂ„verkas det mĂ€nskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmĂ€nniskor idag och pĂ„ vilket sĂ€tt manifesteras och upprĂ€tthĂ„lls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som krĂ€ver en mer resurssnĂ„l konsumtion?Det hĂ€r arbetet diskuterar konsumtionssamhĂ€llet, tronpĂ„ ekonomisk utveckling och stĂ€ndigt högre materielltvĂ€lstĂ„nd som en vĂ€g till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar bĂ„de kring vad kommersiella krafter fĂ„rför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhĂ€llet pĂ„verkar vĂ„r tids uppfattningom vad som Ă€r stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhĂ€llet tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som stĂ€lls mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,frĂ„n gĂ„gatan till gallerian, frĂ„n det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig frĂ„n invanda förestĂ€llningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hitta bĂ€ttre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet pĂ„ grĂ€nsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt prĂ€glad stadsmiljö studerasnĂ€rmare.

VÀrmeflödet frÄn jordens inre och dess anvÀndning som energikÀlla

Syftet med denna uppsats var att berÀkna vÀrmeflödet pÄ Gotland, samt göra en uppskattning av tillgÄngen till jordvÀrmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess anvÀndning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras pÄ de vÀrmeflöden och vÀrmeproduktionsvÀrden samt pÄ de geologiska förutsÀttningarna i Sverige. Förnyelsebara energikÀllor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. PÄ lÀngre sikt och med förbÀttrad teknik kan t.ex. jordvÀrme bli en vÀrdefull energikÀlla.

Dubai - ett framgÄngsrecept eller dÄrskap?

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

FosforÄtervinning ur förbrÀnningsaska frÄn rötslam och rötrest

Fosfor Àr ett Àndligt nÀringsÀmne som pÄ senare tid uppmÀrksammats i samband med övergödning och bristen som rÄvara. NÀringsÀmnet Àr livsviktigt för likvÀl mÀnniskor som djur och vÀxter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gÀller att i framtiden applicera hÄllbara fosforÄtervinningsmetoder för att ta tillvara pÄ mÀngden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam Àr ett avfall som vÀxer till storleken och med befolkningsmÀngden. Rötat avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehÄller nyttiga nÀringsÀmnen sÄ som fosfor, kvÀve och kalium men ocksÄ onyttiga spÄrÀmnen, patogena Àmnen, organiska rester och tungmetaller.

NÀmndemÀnnen i Ljusdals socken 1601-1699

I denna uppsats har jag försökt finna spÄren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlÀgga nÀmndemÀnnens förhÄllanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sÀgs komma frÄn de mest ansedda och rikaste bondslÀkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som anvÀnts: NÀmndemÀnnens namn och by har antecknats för varje förekommande Är 1600-1699. NÀmndemÀnnen har förts in i en databas nÀr de förekommer första gÄngen i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nÀmndemÀn. MantalslÀngder, jordeböcker och tiondelÀngder har samkörts för att identifiera nÀmndemÀnnen. Antalet identifierade nÀmndemÀn Àr 88 stycken.

ÅterhĂ€mtning i staden : en undersökning av egenskaper i utemiljöer som bidrar till mental hĂ€lsa

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler mÀnniskor idagbor i tÀtorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, Ängest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förvÀntas mental ohÀlsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela vÀrlden Är 2020, oavsett kön ochÄlder. NÀr stÀder vÀxer sker det ofta pÄ bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftatyngre Àn de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hÄllbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet Àr dÀrför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hÀlsa och stress. Syftet ÀrocksÄ att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hÄllbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för ÄterhÀmtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillÄterhÀmtning.

<- FöregÄende sida