Sökresultat:
5091 Uppsatser om Grästorps Kommun - Sida 45 av 340
Empowerment i rehabilitering: rehabiliteringsprocessens möjligheter att skapa personlig kraft
Ăkande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbĂ€ttra dagens rehabiliteringsinsatser krĂ€vs en överblick över deras innehĂ„ll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande Ă„rgĂ€rder Ă„terfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta Ă„terspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlĂ€gga nĂ„gra rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. TvĂ„ aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och PiteĂ„ Kommun.
Matavfallsinsamling - vad tycker Danderydsborna?
Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.
NyanlÀndas skolsituation - En kvalitativ studie om nyanlÀnda högstadieelevers skolsituation i Malmö
Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.
Daglig fysisk aktivitet: sÄ arbetar skolorna i en mindre
kommun i Sverige
Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland pedagoger pÄ samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen fÄ inspiration till arbetssÀtt som vi kan ha nytta av i vÄrt arbete som blivande pedagoger. VÄr förhoppning var att ocksÄ att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssÀtt. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att mÄnga skolor endast utnyttjar en brÄkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebÀra i undervisningen.
Ett dynamiskt varumÀrkesarbete : En fallstudie av Kalmar med ett invÄnarperspektiv
Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.
Besöksverksamhetens inverkan i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun
Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av
Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer
antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls
det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika
frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte:
Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken
inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i
Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.
Spaden i mobilen : Ett förslag pÄ hur information kan formges i mobila applikationer
Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.
Hur stÄr det till med den kommunala pensionsredovisningen?
Bakgrund och problemstÀllning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gÀllande regelverk utanför kommunernas balansrÀkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bÀttre Àn vad den i sjÀlva verket Àr. Kommunernas redovisning prÀglas av den kommunala sÀrarten dÀr öppenhet Àr i fokus. Med denna bakgrund Àr det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stÀmmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen Àr rÀttvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt KungÀlv kommun.
FörvÀrv eller NyttjanderÀtt? - en jÀmförande studie av Baraprojektet / Acquisition or Use and Enjoyment? ? a comparison of Baraprojektet.
BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional GolfersŽ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter frÄn Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi.
Syftet med denna rapport Àr att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försÀlja fastigheten VÀrby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt fÄ kunskap om den planprocess som föregick beslutet.
I vÄrt val av metod har vi varit angelÀgna om att skapa förutsÀttningar för replikation och utvÀrdering. Rapport Àr utförd med en kvalitativ fÀltstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundÀr analys. Undersökningen bygger pÄ en explorativ metod genom att vi kompletterat vÄra sekundÀrdata med ett flertal intervjuer. Genom vÄr omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fÄtt tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet.
1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlÀgga en golfanlÀggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalrÄd i Malmö kommun, arbeta med golfanlÀggningen och det var han som lade fram iden om att golfanlÀggningen skulle ligga i Torup.
Tillvaratagandet av handledning och specialpedagogens kompetens - i en kommun
Syftet med studien var att ta reda pÄ hur skolledare i en kommun beskriver och anvÀnder
handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas.
Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; handledning, hur handledning anvÀnds
i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen.
Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare,
vars svar blivit kategoriserade med hÀnsyn till likheter och olikheter som presenteras i
resultatet.
Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som
hjÀlp, stöd, rÄd och konsultation. UtifrÄn deras sÀtt att beskriva begreppet, menar skolledarna
att handledning anvÀnds. LikasÄ att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas.
Det har Àven framkommit i studien att en del av skolledarna gÀrna skulle vilja anvÀnda sig av
handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar
att handledningen tyvÀrr inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning som en reflekterande
möjlighet pÄ grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att
resurserna inte riktigt rÀcker till..
Evenemang och rangordning : Hur rangordnar olika grupper olika evenemang?
Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet Ă€r att jĂ€mföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Ărebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jĂ€mföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gĂ€llande evenemangen. En inbördes jĂ€mförelse mellan intressegrupperna angĂ„ende individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jĂ€mförelse mellan könen kommer Ă€ven att göras. Dessa jĂ€mförelser sker med hjĂ€lp av ?2-test.
Kommunen med potential - En studie av Svenljunga
Kommunikationsteorin bygger pĂ„ att det finns en sĂ€ndare, budskap, mottagare och brus. Det Ă€r sĂ€ndaren som vill förmedla ett budskap Ă„t mottagaren och bruset Ă€r de olika störningar som finns runt omkring. Exempel pĂ„ brus som kan störa budskapet Ă€r andra konkurrenter pĂ„ marknaden eller hĂ€ndelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.MĂ€nniskor utsĂ€tt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmĂ€rksammar all den informationen. DĂ€rför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och sĂ€rprĂ€glat budskap som kan ta sig förbi bruset och nĂ„ kunderna.Svenljunga kommun Ă€r belĂ€gen i södra VĂ€stra Götaland och har ett invĂ„narantal pĂ„ ca 10 500 personer vilka Ă€r fördelat pĂ„ ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta pĂ„ 900 kmÂČ finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgĂ„.
Cirkulationsplats Björkskataleden/PorsövÀgen
Detta examensarbete bestÄr av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/PorsövÀgen i LuleÄ kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegrÀnsning 70 km/h. MÄnga indikationer visar pÄ att hastigheten Àr i mÄnga fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrÀtta kollisioner har en vÀldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bÀttre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlÀngas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlÀngning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/PorsövÀgen att öka med ca 15%. LuleÄ kommuns vision Àr att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestÄ av cirkulationsplatser.
Köksavfallskvarnar - ett behandlingsalternativ för blött
organiskt avfall?: en förstudie i Sundsvall
För att uppfylla förbuden mot deponering av brÀnnbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushÄllsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbrÀnning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall frÄn storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall Àr införande av köksavfallskvarnar i hushÄll och storkök.
Aktörernas uppfattning av intern kontroll: en fallstudie om ekonomisk rapportering inom Kiruna kommun
Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.