I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hÄllbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hÄllbarhetsdebatten kommit att framhÀvas som centrala för omvandlingen av begreppet hÄllbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgÄngspunkt Àr syftet med denna studie att nÄ fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förvÀntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nÀtverksarbete för hÄllbar utveckling pÄ lokal nivÄ. Det interorganisatoriska nÀtverket ? hÀr exemplifierat med AlingsÄs miljönÀtverk ? ses som ett potentiellt sÀtt att möjliggöra lokalt hÄllbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

I denna uppsats har jag fokuserat pÄ konflikter och lÀrande. Konflikter Àr för oss oftast kopplat till nÄgot negativt och pÄ sÄ sÀtt kan det kÀnnas jobbigt att sÀttas i situationer som kÀnns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lÀrande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begrÀnsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbÀttra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nÀtverk, samverkan och smÄföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt frÄn Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nÀtverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar pÄ företagens utvecklingspotential i företagssamverkan pÄ kort och lÄng sikt, det framkommer ocksÄ hur företagen har arbetat tillsammans för att nÄ en samverkan för att med tiden gÄ tillbaka till ett samförstÄnd..

Det hÀr projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen NÀtverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhÄlla webbplatsen. Jag reflekterar ocksÄ kring NÀtverket Vileda och nÀtverket som ett socialt fenomen men Àven som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förÀndrats och utvecklats genom de senaste hundra Ären..

Studien har sin utgĂ„ngspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en kvalitativ undersökningsansats dĂ€r elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga Ă€r verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom Ă€mnet. Valet av intervju ligger till grund för att fĂ„ en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter Ă€r komplext och en konflikt sĂ€llan Ă€r den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig pĂ„ framgĂ„ngsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs Ă€ven för forskning som visar vad en omvĂ€nd situation kan ge för utfall.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insikt i hur informationssÀkerhetsarbetet pÄverkas av Bring Your Own Device (BYOD) i kombination med cloud computing. Författarna har kommit fram till sin slutsats genom att utföra intervjuer pÄ tvÄ olika verksamheter samt en enkÀtundersökning som sedan har analyserats med aktuell teori. UtifrÄn detta har en kravspecifikation tagits fram som ett vÀgledande bidrag för organisationer..

Företag investerar idag vÀldigt mycket pengar pÄ att sÀkra sina fysiska och logiska tillgÄngar med hjÀlp av tekniska skyddsmekanismer. Dock Àr all sÀkerhet pÄ nÄgot sÀtt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur gÄr det avgöra att organisationen kan lita pÄ individens omdöme och kunskap? Hur gÄr det avgöra om en organisation har en god kultur kring sÀkerhet? Genom att utvÀrdera sÀkerhetskulturen kan organisationer fÄ ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bÀttre förmÄga att hantera det som hotar verksamhetens tillgÄngar. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet sÀkerhetskultur Àr bÄde oense kring vad som utgör god sÀkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvÀrderas.

I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.

I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

Inkahealing Àr en relativt ny företeelse pÄ den religiösa arenan, men har redan etablerat organisationer i elva vÀstlÀnder. Inkahealing har uppenbara ytliga likheter med New age-rörelsen, men ingen tidigare forskning finns pÄ detta omrÄde. MÄlet med denna uppsats Àr ett jÀmföra Inkahealing med New age för att utröna var denna nya rörelse egentligen hör hemma. Undersökningen visar att det finns grundlÀggande likheter mellan Inkahealing och New age, med endast fÄ undantag. En klar slutsats begrÀnsas dock samtidigt av problematiken kring begreppet New age..

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.