Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Den hÀr uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan anvÀndas för att Ästadkomma ett fungerande ledarskap. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det nÄgon förÀndring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta Àmnesval Àr att vi utifrÄn vÄr egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sÀtt att leda. Vi ville undersöka detta nÀrmare för att fÄ en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan anvÀndas i olika situationer.

Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste Ären blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och splittring av arbetsuppgifter för att kunna sÀkra sin mÄluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus pÄ olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten pÄ hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

Med hjÀlp av internpriser kan den offentliga organisationen spÄra vart kostnader uppstÄr och vart resurserna hamnar. NÀr en offentlig verksamhet gÄr mot att styras mer som den privata sektorn uppstÄr vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahÄlla service till medborgarna behöver det att de ocksÄ hushÄlla med sina resurser, dÄ dessa finansieras av bland annat skatteintÀkter. Det kan uppstÄ vissa styreffekter till följd till anvÀndningen av internpriser, som kan vara av sÄvÀl positiv som negativ karaktÀr. Genom att en offentlig organisation anvÀnder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstÄr ytterligare effekter sÄsom förÀndringar i resursanvÀndandet.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krÀvs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsÀtt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det Àr med kundfokusering samt koncentration pÄ vÀrdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa vÄra kunskaper inom omrÄdet, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsomrÄde dÀre forskningen Àr relativt begrÀnsad..

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

AnvÀndningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar stÀndigt och mÄnga organisationer byggersin verksamhet pÄ ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin Àr en oumbÀrlig del för organisationers infrastrukturer. DÀrför Àr utgÄngspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker Àven aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid anvÀndandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnÄ önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien Àr en organisation, dÀr tio kvalitativa intervjuer gjorts.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Internet och tjÀnstesektorns framfart har ökat pressen pÄ organisationer att kunna leverera tillfredsstÀllelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska vÀlmÄende Àr mycket beroende av kundernas vÀlmÄende. En förutsÀttning för att fÄ en kund att Äterkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation Àr att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillÀmpas för att reducera missnöje och uppnÄ tillfredsstÀllelsen hos kunderna Àr en effektiv klagomÄlshantering. Olyckligtvis visar teorin pÄ att en effektiv klagomÄlshantering inte Àr en sjÀlvklarhet hos mÄnga organisationer.

Sammanfattning Titel: Samverkan pÄgÄr ? Stanna till vid HÄllplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! NivÄ: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har ocksÄ samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie Àr unik, dÀrför att det inte tidigare har gjorts nÄgon utvÀrdering av samverkans- och nÀtverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den hÀr uppsatsen se nÀrmare pÄ samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjÀnst, skola och polis i stadsdelen RosengÄrd i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa framgÄngsfaktorer och brister i samverkan och nÀtverksarbetet kring socialtjÀnstens öppenvÄrdsarbete bland unga kriminella pÄ RosengÄrd.

Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och dÀr arbetskraften stÀller upp frivilligt. Den hÀr studien har sin fokus pÄ hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar pÄverkas av förÀndrade förutsÀttningar i samhÀllet.Undersökningen som genomförts Àr kvalitativ och gjordes med hjÀlp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som anvÀnts vid mitt urval Àr att respondenterna mÄste vara med i en styrelse och dÀr som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav tvÄ i Töreboda, tvÄ i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmÀnniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust pÄ framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sÀmre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att mÄnga inte vill ta pÄ sig ett styrelseuppdrag och dÄ speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara sjÀlvfinansierade skulle det innebÀra katastrof för verksamheten.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.