Vi ser ett problem som finns, att mÄnga drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera nÄgonting som mÄnga inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehÄll kan förstÄs och beskrivas i ett Àmne som ingen gÀrna definierar.VÄrt syfte med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade pÄ ett visst sÀtt, sett till form och innehÄll. Vi har valt att vÀnda oss till organisationer som i sin vardag möter mÄnga kriser. De frÄgestÀllningar vi vill svara pÄ i studien Àr; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehÄll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Sjukskrivningarna har minskat de senaste Ären, men lÄngtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersÀttning har istÀllet ökat. DÀrför Àr det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lÀgga fokus pÄ rehabilitering och att hjÀlpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I LuleÄ kommun har man haft ett projekt dÀr man arbetat med aktiv sjukskrivning.

En organisation Àr en arena för mÄnga mÀnniskor dÀr alla har olika synsÀtt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstÄr. Det finns forskning som menar att alla mÀnniskor nÄgon gÄng under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer i tvÄ olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De tvÄ organisationerna Àr ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrÄn ett ledningsperspektiv dÄ vi anser att chefer Àr nyckelpersonerna för att hjÀlpa personalen med att nÄ fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt sjÀlva.

Undersökningens utgÄngspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab pÄ taktisk nivÄ gÄr att realisera, utan nÀmnvÀrd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett anvÀndbart försvar dÀr riktlinjerna visar pÄ att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer dÀr fokus ligger pÄ det nordiska samarbetet. Planering Àr den viktigaste faktorn vid all verksamhet och sÄledes en grundlÀggande faktor för ett vÀletablerat samarbete.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en teorikonsumerande metod, dÀr en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgÄngspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jÀmförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara pÄ frÄgestÀllningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen Àr att planeringsmodellerna inte Àr tillrÀckligt interoperabla med varandra för att i dagslÀget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

Denna uppsats handlar muslimskt konvertering bland unga vuxna i Sverige. Syftet Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som ligger bakom förekomsten av denna typ av konvertering. Genom att intervjua fyra konvertiter undersöks olika upplevelser, tankar och hÀndelser i deras liv som kan ha bidragit till deras konvertering. Dessutom undersöks tillgÄngen till information som en av de frÀmsta förutsÀttningarna till att tidigare sekulÀra personer som rört sig i icke-religiösa miljöer genomgÄr en sÄdan omfattande livsstilsförÀndring som konvertering innebÀr. Denna information kan i mÄnga fall hÀrledas till islamistiska organisationer och rörelser som medvetet riktar sig till yngre personer som lever i icke-muslimska lÀnder.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del pÄ det faktum att organisationer utvecklas och förÀndras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? DÀrvidlag har en undersökning utförts pÄ ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus pÄ organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanstÀlld samt de problem som de stÀlls inför baserat pÄ det abstrakta ramverk som i mÄnga fall verkar sÀtta grÀnser för arbetet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ med ett etnografiskt angreppssÀtt.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det Àr svÄrt för organisationer att nÄ ut och behÄllakonsument relationer pÄ grund av den stora konkurrensen. MÄnga strategier bygger idag pÄ attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta Àr svÄrt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer pÄ bÀsta att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmÀrksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta fÄ ökad kunskap om hur organisationer bÀttre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media anvÀndare som hölls pÄ CampusVarberg.

Syfte: Att jÀmföra offentliga och privata vÄrdgivare utifrÄn deras motiv, utformning och anvÀndning av balanserat styrkort. Metod: Genom anvÀndandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och anvÀnder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vÄr teori uppdelat pÄ tre huvudrubriker; motiv, utformning och anvÀndning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvÄrdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten frÄn vÄra intervjuer.

Arbetet med att stÀrka ett arbetsgivarvarumÀrkes attraktivitet, bÄde internt och externt, det alltmer vÀlbekanta begreppet ?Employer branding?, Àr ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ vad fenomenet ?Employer branding? Àr och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumÀrket attraktiv pÄ den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB Àr de företag som deltar i studien.

BakgrundUnder de senaste 30 Ären har företag inom det privata nÀringslivet alltmer fokuserat pÄ att skapa nÀra relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata nÀringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att prÀglas av att inköpen skall konkurrensutsÀttas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. EmellanÄt vÀcks frÄgan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av nÀrmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata nÀringslivet, dÀr bÄda parter kÀnner varandra och varandras behov vÀl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlÀgga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer nÀr det gÀller inköp av vissa tjÀnster, samt att utreda i vilken utstrÀckning LOU tillÄter ett nÀra samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÄ vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkÀtundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra Àmneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer för att tillfredsstÀlla tre olika typer av behov.

Organisationer har olika strategier för sÀrskiljning och konkurrenskraft dÀr kultur, arv och tradition tillÀmpas pÄ olika sÀtt för att profilera sig bÄde mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar pÄ lokal tradition Äterfinns inom de flesta sektorer, dock har fÄ studier gjorts pÄ medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer Àr sÄledes av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstÄ hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning pÄ lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebÀr problem för lönsamheten idetaljhandelns organisationer. Om en fullstÀndig kostnadskalkyl görs pÄ en avdelning idetaljhandeln som idag Àr lönsam, framstÄr avdelningen dÀrefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien Àr att, med hjÀlp av en kalkyl, göra en analys pÄ lönsamheten pÄ ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jÀmföra detta resultat med liknande underlagfrÄn en jÀmförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förÀndring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa metoder sÄsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, sÄvÀl positiv somnegativ beroende pÄ hur berÀkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig frÄn vadbutikerna enligt sina metoder berÀknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast pÄ en annan avdelningsÄsom en charkavdelning eller fruktavdelning.