ForskningsfrÄgaHur arbetar Destination Kalmar med hÄllbarhetsfrÄgor nÀr de utvecklar Kalmar som destination?SyfteAtt beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor nÀr de utvecklar Kalmar som en destination.MetodikUppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehÄllsanalyser.SlutsatsVi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrÄn samarbete med nÀringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hÄllbar destination..

I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlÀrarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hÄrda material och hur ett sÄdant arbetsÀtt kan se ut. Undersökningen har Àven försökt fÄ svar pÄ om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsÀtt dÀr materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda pÄ om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom Àmnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för Àmnet i skolan och för slöjdlÀrarutbildningar har jag fÄtt en historisk tillbaka blick för vad som ingÄtt i bÄde slöjdlÀrarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlÀrare intervjuats som lÀst mot bÄde tidigare och nuvarande lÀroplan för grundskolan och som har examen frÄn utbildning med behörighet i ett eller bÄda materialen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplÀgg för hur man kan arbeta tvÀrvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. VÄrt mÄl har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de bÄda kurserna, istÀllet har vi utgÄtt ifrÄn tanken att tvÀrvetenskapligt arbete enbart Àr gynnsamt dÄ det finns naturliga överlappningar mellan Àmnena. Med hjÀlp av en ingÄende litteraturstudie har vi samlat in fakta pÄ vilken vi baserar vÄrt kursupplÀgg. I kursupplÀgget visar vi pÄ hur ett samarbete skulle kunna gÄ till nÀr man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem vÀrldsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmÄlen för de bÄda kurserna uppfylls av vÄrt tÀnkta upplÀgg, trots att upplÀgget inte strÀcker sig över hela kurserna.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök pÄ en bildutstÀllning i kemi pÄ BildMuseet UmeÄ universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, anvÀndes i kunskapssyfte frÀmst gÀllande kemi. Det ansÄgs av informanterna vara ett sÀtt att nÄ eleverna pÄ ett annat sÀtt Àn text och tal för att vi lÀr oss pÄ olika sÀtt och att det krÀvs olika sÀtt att lÀra ut pÄ.

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Detta Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete bestÄende av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollÀrarprogrammet vid Uppsala universitet i nÀra samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta nÀrmre pÄ vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att frÀmja anvÀndandet av museum som arena för lÀrande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvÀrldsanalys. I denna ingÄr en enkÀtundersökning, tvÄ observationer av guidade visningar, ett besök pÄ museet med en barngrupp samt inlÀsning av tidigare forskning pÄ omrÄdet.Produkten Àr ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berÀttelse, tÀnkt att kunna anvÀndas av pedagoger och barn inför ett besök pÄ Museum Gustavianum. Ambitionen Àr att materialet ska vÀcka upptÀckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) Àr ett vÀxande omrÄde idag, bÄde bland anvÀndare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för mÀnniskor som samarbetar i grupper för att uppnÄ faststÀllda mÄl. Mitt arbete har omfattat en undersökning pÄ Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att faststÀlla anvÀndares Äsikter om vilka förvÀntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att omrÄdet datorstött samarbete innebÀr. Arbetet har genomförts dels via en enkÀtundersökning och dels via en intervjuundersökning.AnvÀndare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i Àmnet datorstött samarbete, dÀr kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och nÀst intill omöjligt att hÄlla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager sÄ att det motsvarar efterfrÄgan har nÀstan varit en omöjlighet. En lösning pÄ lagerstyrningsproblematiken Àr Vendor Managed Inventory (VMI) som innebÀr ett tÀtare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahÄller information om lager och efterfrÄgan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.

Andelen Àldre invÄnare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sÀtt att ta hand om de Àldre. Deras vision Àr attskapa ett intelligent hem som kan stödja de Àldre i sitt kvarboende. Konsortiet bestÄr inulÀget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vÄrexamensarbete Àr att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras pÄ ett konsortiumunder utveckling.