LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

SammanfattningI denna uppsats görs en undersökning av reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Undersökningen resulterar i en bedömning ifall reglerna Àr ÀndamÄlsenliga för ett av dess syften; att skydda ett bolags borgenÀrer. Uppsatsen Àr frÀmst en bolagsrÀttlig analys, men utgör Àven ett beaktande av skatte- och redovisningsrÀttsliga delar.Vid tillÀmpningen av dessa regler finns en viss problematik, vilken utgör, dels hur reglerna ska tolkas, dels att kringgÄenden av reglerna Àr möjliga att göra.

Syftet var att uttyda och förstÄ hur mÄlen och prestationsmÄtten i de balanserade styrkorten översÀtts till operativ nivÄ i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes frÄn tre organisatoriska nivÄer i tvÄ olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mÄl och prestationsmÄtt översattes till operativ nivÄ i de tvÄ undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del pÄ att kommunikationen mellan nivÄerna i organisationen fungerade bÀttre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde pÄ tidsbrist.

Det föreligger en problematik i strÀvan att etablera och upprÀtthÄlla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovÀrdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krÀvs att uppmÀrksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie, baserad pÄ intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hÄllbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för pÄ vilket sÀtt den pÄverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgÄtt frÄn Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hÄllbarhets-kommunikation utifrÄn fyra olika ansvarsomrÄden.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonÄrsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken frÄn 1970-2012 att tonÄrsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har dÀremot. Syftet med studien Àr att beskriva eventuell problematik kring tonÄrsgraviditeter ? utifrÄn personalens perspektiv och erfarenheter pÄ en ungdomsmottagning.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lÀrare? Nio lÀrares Äsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförÀndringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen 210 hp, Malmö högskola. I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförÀndring gÀllande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.

Det föreligger en problematik i strÀvan att etablera och upprÀtthÄlla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovÀrdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krÀvs att uppmÀrksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie, baserad pÄ intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hÄllbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för pÄ vilket sÀtt den pÄverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgÄtt frÄn Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hÄllbarhets-kommunikation utifrÄn fyra olika ansvarsomrÄden.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fÄtt en ADHD-diagnos i vuxen Älder, sjÀlva upplever att livet har utformat sig efter att de har fÄtt diagnosen. FrÄgestÀllningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lÀttare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmÄga att hantera och begripliggöra situationer som uppstÄr i vardagen och kÀnna en meningsfullhet i det som hÀnder?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fÄtt diagnosen ADHD? Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fÄtt diagnosen ADHD. Samtliga informanter Àr mÀn.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter Àr positiva till att de har fÄtt en ADHD-diagnos. För nÄgra har diagnosen varit en förutsÀttning för att kunna lÀmna missbruket och för samtliga Àr diagnosen ett stöd för att kunna hÄlla sig drogfria.

Det föreligger en problematik i strÀvan att etablera och upprÀtthÄlla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovÀrdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krÀvs att uppmÀrksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie, baserad pÄ intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hÄllbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för pÄ vilket sÀtt den pÄverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgÄtt frÄn Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hÄllbarhets-kommunikation utifrÄn fyra olika ansvarsomrÄden.

Detta Àr en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att göra en lÀgesbeskrivning pÄ relationen mellan journalistik och public relations. Följande studie har gjorts via tvÄ olika metoder: dels via en kvalitativ undersökning i intervjuform och dels via en kvantitativ undersökning i enkÀtform. Studiens problematisering ligger i journalistens krav pÄ opartiskhet och oberoende till skillnad frÄn och i jÀmförelse med PR-branschens strÀvan efter att framföra en viss kund eller organisations intresse. Med denna oundvikliga motsÀttning i de olika branscherna - samt med utgÄngspunkten att man inom journalistiken har sett pÄ övergÄngen till PR som att man inom byter sida - ville vi med vÄr undersökning göra en lÀgesbeskrivning. I de 15 kvalitativa intervjuerna har vÄra respondenter bestÄtt av nio personer med en journalistisk bakgrund som har lÀmnat journalistiken för en karriÀr inom public relations och sju yrkesverksamma journalister. Detta för att undersöka uppfattningen inom bÄda dessa grupper.VÄr kvalitativa studie visar att den stora majoriteten i bÀgge intervjugrupperna inte ser nÄgon större problematik gÀllande övergÄngen frÄn journalistik till PR.

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvÀndigt för Äkerier utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra Äkerier mot bÀttre lönsamhet krÀvs att prestationer mÀts och illustreras pÄ en operativ nivÄ för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt gÄr att anvÀnda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes Äkerierna anvÀnder sig av och hur de anvÀnder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vÀgtransporter pÄ kretstrafik. I brist pÄ tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förstÄelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan anvÀndas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagslÀget finns brist pÄ sÄdana nyckeltal hos Äkeriet.