Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser pÄ sin behandling utifrÄn mÄl och behandlingsbehov, samt att jÀmföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrÄn mÄlen och behoven. Syftet delades in i tvÄ underliggande frÄgestÀllningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick frÄn en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med bÄde klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har hÀrletts frÄn intervjuerna genom innehÄllsanalys, tidigare forskning och teorin om kÀnsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de sjÀlva definierade som behandling, medan personalen ansÄg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I sÄvÀl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förÀndring.

Ämnet idrott och hĂ€lsa brottas med en genusproblematik som drabbar bĂ„de flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förvĂ€ntas vara i idrott och hĂ€lsa undervisningen. En problematik som syns hela vĂ€gen till lĂ€rarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lĂ€-rarutbildarnas instĂ€llningar till- och förstĂ„else av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner Àr formulerade pÄ sÄ vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska frÀmjas inom Àmnet Idrott och hÀlsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i Àmnet pÄverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Skiljer det sig mellan könen pÄ eleverna nÀr det kommer till lÀrares toleransnivÄ för oönskat beteende? Vad sÀger det lokala betygskriterierna i frÄga om kunskap kontra beteende inom Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever lÀrarna i Idrott och hÀlsa sitt hanterande av att skilja pÄ beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr fem lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa har intervjuats.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i lÄnga projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgrÀnsa undersökningen till lÄnga projekt dÄ dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid strÀcker sig över flera Är och över Ärsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie dÀr vi har valt ut ett företag som arbetar med vÀldigt lÄnga projekt. Vi tittar pÄ hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstÄ.

Under senare tid har bristen pÄ likvÀrdighet inom vÄrt utbildningssystem gjort sig allt mer pÄmind bÄde medialt och frÄn myndighetshÄll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgÄngspunkt i en undersökning av vad forskningssamhÀllet har att sÀga kring Àmnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en vÀg kring nÀmnda problematik dÄ denna trots ÄtgÀrder till stor del tycks bestÄ. Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angÄende nÀmnda problematik genom ett systematiskt övervÀgande kring olika alternativ för att nÄ eventuella förbÀttringar i Àrendet. NÀr det gÀller resultaten har min litteraturgenomgÄng pÄvisat en omedelbar brist pÄ likvÀrdighet inom det svenska skolvÀsendet gÀllande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser Àr att nÄgot mÄste göras och dÄ inte nödvÀndigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att sÀkerstÀlla likvÀrdigheten.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Denna studie ska pÄvisa den problematik som ett fartygsbefÀl kan kÀnna och uppleva nÀr ett larm signalerar pÄ en fartygsbrygga. Syftet Àr att beskriva problemen samt ta vara pÄ befÀlens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord pÄ fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter samt intervjuer. PÄ detta sÀtt kan vi fÄnga upp fartygsbefÀlens egna erfarenheter och de kÀnslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmÀrksamhet med navigationen av det egna fartyget.

Uppsatsens titel: VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt vĂ€rde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslĂ€mnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlĂ€gga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi anvĂ€nder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjĂ€lp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vĂ„r forskningsfrĂ„ga.

BipolÀr sjukdom Àr en kronisk sjukdom karaktÀriserad av episoder med mani och depression. Symtom pÄ mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstÀmning och depression kÀnnetecknas av sÀnkt sinnesstÀmning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det Àr Àven betydelsefullt med psykologiskt inriktade ÄtgÀrder. DÄ bipolÀr sjukdom Àr en relativt vanligt förekommande sjukdom Àr sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. SvÄrigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvÀrlden hos patienter med bipolÀr sjukdom och förstÄ att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusomrÄden inom samhÀllsplaneringen som influerar utformningen av mÀnniskors nÀrmiljö. Detta arbete framhÄller EU:s och VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera VÀstra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken Àr en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskÀrna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som frÀmjar en lÄngsiktig hÄllbar samhÀllsutveckling vilka sedan jÀmförs med den pÄgÄende utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framstÀlla ett utvecklingsförlag Förslaget har som mÄlsÀttning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebÀr en livsomvÀlvande katastrof bÄde för den som insjuknar och de nÀrstÄende. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni fÄr hÀlften ett livslÄngt handikapp. Deras förÀldrar fÄr ofta svÄrigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstÄ deras förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva förÀldrarnas svÄrigheter hantera den uppkomna situationen och att förstÄ sina barns förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen innebÀr. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vÀgledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser förÀldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framtrÀdande teman; Att inte förstÄ vad som hÀnder med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förÀlder sörja förlusten av det barn man en gÄng kÀnt samt Vilken form av stöd/information söker förÀldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande bÄde för barnet som diagnostiserats och dess förÀldrar.

Begreppet avknoppning anvÀnds genomgÄende för att beskriva en form av privatisering som inte sÀllan innebÀr att en verksamhet övertas av tidigare anstÀlld personal, som fortsÀtter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen sÄvÀl civilrÀtt som offentligrÀtt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag Àr förbjudet sÄvida inte synnerliga skÀl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebÀr ett sÄdant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan pÄkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebÀr att domstolen kan upphÀva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkstÀlla beslutet innan prövningen har gjorts.

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.