Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

BakgrundEn projektledare vill kunna garantera sin kund kvalité i projektet frÄn start till slut. NÀr ettprojekt bedrivs i en matrisorganisation uppstÄr ofta konflikter mellan projektledaren ochlinjechefen. Detta gör det i mÄnga fall svÄrt för projektledaren att kunna garantera kundenkvalité genom hela projektflödet. DÄ denna problematik Àr Äterkommande och knuten tillorganisationens utformande Àr det relevant att se till vilka följdproblem som uppstÄr samt hurett konsultbolag kan arbeta för att undvika dessa.SyfteRapporten syftar till att beskriva de faktorer som kan riskera kvalitén i ett konsultprojekt.Genom att studera Cowi Management AB vill vi belysa de problem en projektorganisation hari att kunna kvalitetssÀkra hela projektförloppet. För att undersöka var problem uppstÄr iorganisationen kommer vi att titta pÄ kvalitetsansvar samt olika medarbetares syn pÄ detta.MetodVÄr studie Àr en fallstudie av beskrivande karaktÀr.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som lÄg i fokus i ungdomars diskussioner, pÄ ett webbaserat community, kring sjÀlvskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 Är pÄ communityt Helgon.net. FrÄgestÀllningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna pÄ forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjÀlp?? Den metod som anvÀndes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?SjÀlvskadetrend?, ?Varför skada sig sjÀlv?, ?SÄrskador, Àrr och skamkÀnslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrÄn vad som lÄg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey Àr sjÀlvskadebeteende ett sÀtt att hantera kÀnslomÀssigt svÄra situationer och att dÀrigenom ÄterstÀlla den inre balansen, alltsÄ en slags överlevnadsstrategi.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krÀvs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sÄdan relation Àr dock inte sjÀlvklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgÄr ifrÄn att CSR-aktiviteter beslutats uppifrÄn i organisationen. För stora företag med mÄnga hierarkiska nivÄer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hÀmma en organisations CSR-arbete.

I den hÀr studien har den för Äret aktuella implementeringen av GY11 behandlats. UtgÄngspunkten var den problematik som funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa sedan reformen 1994, dÄ flera studier visat pÄ en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsÀmne med identitetskris. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hÀlsa 1 utifrÄn lÀrares utsagor har upplevts och att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring Àmnets syfte och innehÄll inom ramen för den nya Àmnesplanen. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat Ätta stycken gymnasielÀrare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjÀlp av teoretiska begrepp och en analysram.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Under mÄnga Är har ?invandringsfrÄgan? varit en mycket debatterad frÄga. Detta mÀrks inte minst i alla de insÀndare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi Àr exempel pÄ Àmnen som nÀmns i dessa insÀndare dÄ diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgÄngar.

Ett dilemma med att tillÀmpa Supply Chain Management i realiteten Àr att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstÄr utan problem. PÄ grund av detta finns behov av nÄgon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept Àr Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner Àn endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats Àr att Ästadkomma ett förslag pÄ balanced scorecard för förÀdlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förÀdlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.