Organisationer står inför ständiga förändringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas därefter. För att besvara dessa förändringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregående systemen, så som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. Utifrån detta utformades uppsatsens syfte att belysa ämnet systemavveckling och kartlägga centrala begrepp. För att uppnå syftet har två fallstudier genomförts samt en genomgång av befintlig litteratur.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Vårt syfte med uppsatsen är att ge läsaren en förståelse för vilka syften och mål som utgör grunden för mätningar av Event Marketing. Vidare avser vi att inventera de mätprocesser som kan tillämpas på Event Marketing samt kritiskt granska dessa i termer av den problematik som omger mätningen. Vårt arbete bygger på intervjuer med större företag inom eventbranschen, en kund samt tre undersökningsföretag. Det baseras också på en litteraturstudie som omfattar de ämnen vi berör i uppsatsen. Främst behandlar vi Event Marketing och dess plats i promotionmixen, varumärke samt uppföljning och mätvariabler.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever.Författare: Helena Klingborg och Johanna FlinkHandledare: Olle DuhlinExaminator: Mikael LundgrenInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarNyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskapSyfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara;? Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem?Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa.

För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvärderas och denna uppsats är en del i denna utvärdering.Syftet är att studera i vilken utsträckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrån rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats.Undersökningen är kvantitativ och bygger på utvärderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken.Studien visar att de vanligaste rapporterade svårigheterna hos barnet är aggressivitet och samspelssvårigheter. Inåtagerande problematik rapporteras däremot i liten grad. Vidare framkommer att två- eller flerspråkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svårigheter än enbart svenskspråkiga.

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig ålder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det är viktigt att undersöka hur ångestsyndrom kan förebyggas eftersom få barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram från Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioårsåldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Under våren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier såsom fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att många ungdomar i kommunen upplevde det som svårt att få ett arbete om de saknade sociala kontakter i näringslivet. Denna problematik står som grund för den uppsats du nu håller i dina händer. Uppsatsen är av utredande karaktär och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp.

The issue of honour related problems in schools are important social problems in Sweden. It?s not unusual that honour related problem has had serious consequences before any action has been inserted by society. Sometimes the efforts made by society have had no impact whatsoever due to them being inserted too late. We can conclude based on our literature and our interviews, the importance of prevention.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the students´ attitudes towards their own mathematical ability and the students´ understanding of the conception of units..

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.