During the twentieth century, mergers&aquisitions have occured in waves where times of low activityfrequently has turned into periods of high activity. M&A:s have been of increasing numbers and growing size, which was extra evident during the last wave during the 1990:s. What are the motives that has made M&A such a widely used strategy? Are there similarities within and across industries regarding merger motives? The empirical material consists of primary and secundary data collected from two mergers in three industries respectively; manufacturing, banking and IT. The analysis make use of three different perspectives, the reason for this being to create understanding and furthermore illuminate the complexity of the problem.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.  .

Fusioner och förvärv har varit ett populärt sätt för företag att växa sedan ett par decennier tillbaka. Sammanslagningar är ett potentiellt effektivt sätt för organisationer att öka marknadsandelar, skapa stordriftsfördelar, få tillgång till ny teknik eller öka intäkter. Samtidigt innebär de ofta omfattande organisatoriska förändringar, vilket enligt statistiken leder till att fler än varannan fusion eller förvärv slutar med att företagen skiljs åt. Omorganisationer kan skapa oro och konflikter, vilket i sin tur leder till lägre employee commitment bland de anställda. Employee commitment är den attityd som existerar hos den anställde när dennes identitet är i linje med själva organisationen eller när organisationens mål blir integrerade med individens personliga mål.Syftet med denna studie är att undersöka hur tre valda företag arbetat för att förbättra employee commitment i samband med en fusion eller ett förvärv.

Bakgrund och problem: Bankvärlden och de finansiella marknaderna har genomgått en kraftig förändring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk bankmarknad har förvandlats från en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affärsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förändrade förutsättningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen ägt rum vilket troligtvis påverkat aktieägarvärdet. Om denna påverkan har varit fördelaktig för aktieägarna beror delvis på om de fusioner som genomförts uppnått de effekter som företagen räknat med eller ej.

Fusioner och förvärv av företag har blivit allt vanligare under de senaste åren. En bidragande orsak till fusioner är att företags storlek har fått allt större betydelse för deras konkurrenskraft. Det har den senaste tiden blivit allt vanligare med fusioner inom läkemedelsbranschen. Pfizer köpte upp Pharmacia år 2003 vilket gjorde Pfizer till världens största läkemedelsföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka de faktorer som var betydande i den kulturella integrationen mellan Pfizer och Pharmacias marknadsbolag.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

En fusion eller ett förvärv leder till dramatiska förändringar i ett affärsnätverk, vilket påverkar leverantörer, kunder och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att diskutera hur Radi Medical Systems syn på sina konkurrenter förändras efter att ha blivit förvärvade av St:Jude Medical. Vi gör en fallstudie där vi utgår från teori om nätverksbilder (affärsnätverk och affärsrelationer) där olika dimensioner analyseras. Vår studie påvisar som tidigare forskning att vissa konkurrenter tycks vinna på fusionen och förvärvet. Synen på konkurrenter förändras från att Radi inte fokusera så mycket på konkurrenterna till att Radi i vissa fall är inblandade i rättsliga tvister och att de börjat intressera sig för vad konkurrenterna gör som en del i sin marknadsföring.

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri.

Organisationsförändringar är något som sker dagligen inom organisationer. Vid större organisationsförändringar uppstår det ofta personalrelaterade problem som organisationsledningen måste ta hänsyn till. En av de största förändringarna en organisation kan genomgå är en så kallad fusion, när en organisation går ihop med en annan. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med fusioner mellan lärosäten.Författarnas syfte med denna uppsats är att undersöka vilka personalrelaterade problem som kan uppstå när två lärosäten med olika förutsättningar går samman genom en fusion. Detta har gjorts med hjälp av av en fallstudie.Resultatet av undersökningen visar att kontinuerlig information från ledning till personal är av yttersta vikt för att i största möjliga mån undvika och dämpa personalrelaterade problem.

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv.

Problem: Kunskapsföretag är individberoende, vilket ger strukturkapitalet en central roll i dessa organisationer. Mot denna bakgrund finner vi att en ökad förståelse för hur strukturkapitalet påverkas i en fusion mellan två kunskapsföretag efterfrågas. Den frågeställning som undersöks i denna uppsats behandlar hur strukturkapitalet påverkas vid en fusion mellan två kunskapsföretag. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur strukturkapitalet hanteras samt att försöka identifiera problemområden, med avseende på hanteringen av strukturkapitalet vid fusioner mellan kunskapsföretag. Metod: Föreliggande uppsats är en kvalitativ fallstudie.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna.Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen.