Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den här studien ämnar till att ta reda på vilka orsakerna till flyttning bland unga är och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts är kvalitativ och bygger dels på intervjuer med utflyttade personer från Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

Problemområde:Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 ? 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad.

? Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use ofthe citizens? proposals??The purpose with the thesis is to investigate if citizens? proposals lead to a broader politicalinfluence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens? proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens? proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory.A selection of citizens? proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased.

   Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.   Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt..

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning.

Vi är två studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförändringar, som vi redan märker av och som hotar att förvärras framöver, kan påverka vattensituationen i Sverige med tillfälligt överskott eller brist på vatten. Vi har utgått från två politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som från EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförändringarna i Europa ? tänkbaraEU-åtgärder?. De två huvudproblem som kan uppstå i samband med förändrade nederbördsförhållanden är dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet regn. För att se vad som görs på kommunnivå med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta närmare på Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan få problem med torka, samt Mölndals kommun i västra Sverige, där kraftig nederbörd harorsakat översvämningar.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Syftet med studien är att ta reda på hur värdegrundsarbetet har implementerats och om värdegrunden påverkar det dagliga arbetet. För att kunna genomföra vår C-uppsats tog vi kontakt med Funktionsstöd på Karlstads kommun. De godkände vår idé om att skriva om deras implementering av värdegrunden och hur den används i det dagliga arbetet. Vår undersökning genomfördes som en enkätstudie där enkäten skulle delas ut till 316 anställda inom Funktionsstöd. Vilket innebär att vi har valt att göra en totalundersökning.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.