
Sökresultat:
395 Uppsatser om Goodwill - Sida 6 av 27
Perspektiv på goodwill : En studie om användningen av teoretiska begrepp i praktiken
Det finns två typer av Goodwill, den första typen är internt upparbetad Goodwill och den andra typen är Goodwill som uppkommer vid förvärv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på den förvärvade Goodwill, som kan upplevas som en svart låda då det kan vara oklart vad posten faktiskt består av.Förvärvad Goodwill kan definieras på olika sätt av företagen, i den akademiska världen har främst två perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses Goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan Goodwill ses som en summa av de komponenter som posten består av.Genom att betrakta dessa perspektiv är tanken att få en inblick i hur företagen väljer att redovisa sin Goodwill. Det kan vara lättare sagt än gjort, teori och praktik går inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med Goodwill och teoretikers åsikt om posten.
Utformandet och effekterna av nedskrivningstest på goodwill
Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvärde) på Large cap.Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de största svenska bolagen på Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya Goodwillreglerna har på resultatet och utdelningarna.Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter från de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Nästan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts så är det oklart om den positiva resultateffekten erhålls i ett längre perspektiv. Inget av företagen identifierar några utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna..
Goodwill ? En framtida tillgång?
Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad Goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad Goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom Goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation.
Goodwill : Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill
Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin Goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).
Kreditgivarens reaktioner vid nedskrivning av goodwill -En kvalitativ studie om effekter, tolkningar och signalvärde
Den växande posten Goodwill har påverkat sammansättningen av svenska företags balansräkningar.En viktig förklaring till denna utveckling är att övervärden vid förvärv inte har identifierats samtidigtsom nedskrivningstakten har varit låg. För en kreditgivare torde utvecklingen vara intressanteftersom Goodwill, till skillnad från andra tillgångar, inte är enskilt identifierbar. Detta kan påverkalåneavtalets utformning, där en stor del av kreditgivarens och låntagarens rättigheter och skyldigheterframgår. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en kreditgivare uppfattar Goodwillvid kreditbeslut och hur denne reagerar på en nedskrivning av Goodwill.För att uppnå syftet, en kreditgivares reaktion på nedskrivning, har tolkningar av låneavtal användsför att uttrycka en kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning är att bidra till enökad förståelse av ämnesområdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar ochsignalvärden en kreditgivare tillskriver en nedskrivning av Goodwill.
Nedskrivning av goodwill - en skyldighet eller möjlighet?
The purpose with this thesis is to demonstrate that other factors than the existing set of rules could influence the Management Group?s decision in regards to depreciation of Goodwill. We have explained the conflicts between the management group and the stakeholders by using the Agency Theory and the Stakeholder Model. We have used the Positive Accounting Theory to describe how the management group?s opportunistic behaviour decides which accounting method to use.
Varumärkesvärdering vid förvärv : Revisorns syn på identifieringen av immateriella tillgångar från goodwill
Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på Goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av Goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det iGoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av Goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.
Har IFRS gjort redovisningen mer effektiv för investerare? En studie om goodwillpostens relevans. : En studie om goodwillpostens relevans.
Title: Have IFRS made the accounting more efficient for investors? ? A study of Goodwill-relevance Level: Final assignment for Degree of Master (One Year)Author: Patrik Nygard and Andreas Pettersson Supervisor: Markku Penttinen Date: 2010 ? MayAim: The Swedish banks SEB and Swedbank are on the same market but their Goodwill is amortized totally differently and its results will be different. We decided to examine the accounts in Sweden and see if they have been more efficient, from a user perspective, after the introduction of IFRS in year 2005Method: This paper is made from a quantitative and a deductive approach. We have collected data from all companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002-2008 using the computer program Financial Datastream and then made the regression and other analyses and comparisons with the program MinitabResult & Conclusions: We have in this paper demonstrated that how the accounting of Goodwill designed is relevant to investors and that this relevance has increased in Sweden after the transition to IFRS. We have also concluded that the Goodwill has greater relevance in a rising market than in a downward.Suggestions for future research: In future researches can the aim be to compare other accounting standards changes that occurred in the year 2005 and see if the accounting, from that perspective been more efficient.Contribution of the thesis: We have shown how the account influences investor?s decisions during different accounting systems and in particular how they react on the changed account of Goodwill.
Hantering av goodwill i stora börsnoterade företag : En jämförande studie av tre nordiska länder
Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången Goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av Goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av.Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur Goodwillposten har utvecklats.
Goodwillnedskrivningarnas värderelevans: belägg från Storbritannien
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av Goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012.Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten Goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning.Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab.Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av Goodwill och börsvärde.
Identifiering av immateriella tillgångar : En studie om redovisning av tillgångar vid företagsförvärv på svenska MTF:er
An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from Goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and Goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive.
Goodwill och nedskrivningsprövningen : En kvalitativ studie utifrån ett investerar- och analytikerperspektiv
SammanfattningInledning: Syftet med denna studie är att studera hur analytiker och investerare förhåller sig till Goodwill i stort och nedskrivningsprövningen i synnerhet. På grund av regeländringarna som skedde 2005, då börsnoterade företag inom EU tvingades göra årliga nedskrivningsprövningar av Goodwill istället för avskrivningar, tycker vi att detta är av intresse att studera.Teoretisk referensram: Den inleds med en förklaring av Goodwill och teori kopplad till denna post. Teorin fortsätter sedan med en beskrivning av regeländringarna som skedde vid skiftet från avskrivningar till nedskrivningar. Därefter kommer teori kring de finansiella rapporterna och dess koppling till Goodwill. Till sist behandlas nedskrivningsprövningen och teori förenad till denna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade telefonintervjuer med tre fondförvaltare och två analytiker.
Agerar Företagsledare Opportunistiskt vid Köpeskillingsallokering : Bevis från Svenska Rörelseförvärv
SammandragGoodwill har de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvärv. Rådande redovisningsstandarder lämnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen själva, något som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvärv gjorda på den svenska marknaden under åren 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belägg för att rörlig ersättning till företagsledare baserad på kortsiktiga resultatmål, tenderar att leda till en högre allokering till Goodwill i relation till immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att också maximera sin egen lön.
Diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill, Stockholmsbörsens svarta får? : En studie av svenska noterade företags diskonteringsräntor med hjälp av CAPM och trefaktormodellen
År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebär att alla svenska börsnoterade företag måste nedskrivningspröva sin Goodwill istället för att som tidigare göra årliga avskrivningar. Detta utförs med hjälp av en diskonteringsränta och påverkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. Vår uppsats baseras på en studie av Carlin och Finch (2009) som jämförde australiensiska företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiska sådana beräknade med hjälp av CAPM. De fann att en stor del av företagen använde en opportunistisk diskonteringsränta som gjorde att de undvek att skriva ned sin Goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och därför använder vi både CAPM och trefaktormodellen när vi gör motsvarande undersökning på noterade svenska företag.
Goodwill -En studie av Low- och Hitechföretag på Stockholmsbörsen
Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av Goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av Goodwill skall göras och Goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin Goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av Goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av Goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.