Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.     Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem.

This paper is about our collective fascination for the social medium Instagram, and our lively discussions about why certain images may be more so-called "Liked" than others and why some individuals becomes more successfull on Instagram than others. Thanks to our own daily use of Instagram, the idea was born to study and look at how some individuals build their brand through this social medium. With social media new ways to construct and communicate images have appeared. Artists, celebrities and companies use media as a channel for communication and marketing. In our study, we focus on the use of Instagram for marketing purposes by Rachel Brathen, one of the worlds most well-known yogainstructors.

Syftet med vår studie är att få kunskap om och belysa socionomens roll inom den rättspsykiatriska vårdkedjan; sluten- och öppenvård. Vidare vill vi undersöka hur samverkan mellan den rättspsykiatriska vårdkedjan och andra aktörer fungerar samt hur socionomerna inom rättspsykiatrin resonerar kring patienternas behov och det återfallspreventiva arbete som riktar sig till patienterna. Frågeställningarna som formulerats är följande: Vilka arbetsuppgifter har socionomerna inom den rättspsykiatriska vårdkedjan? Hur ser socionomerna på sitt uppdrag? Hur ser samarbetet ut mellan sluten- och öppenvården, samt med andra organisationer och myndigheter? Vilka behov ser socionomerna hos patienterna och i vilken utsträckning tillgodoses dessa? Hur ser det brottspreventiva arbetet ut och hur hanterar socionomerna paradoxen mellan att kontrollera/straffa och vårda/stötta? För att besvara frågeställningarna har fokusgrupper använts, en kvalitativ metod som innebär att en grupp med flera personer intervjuas samtidigt. Ett induktivt förhållningssätt har använts och resultatet har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism, dramaturgisk rollteori och organisationsteori.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad är man väldigt?man är lite skör och så? och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på samverkan inom socialtjänstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

Poverty among children has received a great deal of attention in the media the past few years. The group in which poverty among children has increased most is among single parents; therefore we have chosen to examine this group in this study. The purpose of this study is to take part in single parents and their children?s experiences of living within a very tight budget and the strategies they use. We found it interesting to put this information in relationship to the consumer society we live in today.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, förespråkare från båda synsätt har sagt sitt genom slagfärdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrågor och hur de ser på vad som är en hållbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar även till att utforska hur informanterna framställer sig själva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bär enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omställning i hela livsmedelsproduktionen för att nå mer hållbarhet eller räcker det med att enbart göra små justeringar? Det empiriska materialet består till största del av fyra informanters syn på dessa och liknande frågor. Detta material har sedan analyserats med inspiration från Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhället..

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder är viktigast. En av strategierna för att främja sunda matvanor är genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sätt på vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjälp av kvalitativ metodobservation, har två grupper av barn under en pedagogisklunch observerats när de suttit med två olika pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna för detta examensarbete är baserat på Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvärldsteori.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.