Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter och uppfattningar samt förskolechefers upplevelser kring anmälningsplikten i förskolan. Studien utgår från sociologisk teoribildning där framför allt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv inspirerat studien. Genom kvalitativ och kvantitativ metod har vi genomfört intervjuer med 10 förskolechefer och enkäter med 110 förskollärare vid 22 förskolor i en stad i Västerbotten. Resultatet visade attdet var många förskollärare som upplevt oro för ett barn utan att göra en anmälan där vanligaste orsaken tycktes vara att de saknade bevis. Vidare visar studien att antalet verksamma år som förskollärare har betydelse för om man gör en anmälan eller inte.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ?kvinnan? framställs och skapas på mode- och livsstillsbloggar. Detta har jag undersökt ur ett ?göra kön? perspektiv samt att jag använt mig av Goffmans teorier kring identitetsvärden och stigma.Jag har använt mig av ett eklektiskt förhållningssätt till valet av metod och har därför använt mig av olika metoder där meningskodning av text och symbolisktolkning av bilder varit de mest framträdande. Dessa koder har jag skapat utifrån min teoretiska referensram.

With emphasis on women's magazines and men, this essay will revolve around the image of the ideal woman. Our purpose was to examine whether men have a distinct image regarding the appearance and behaviour of the ideal woman. Next step was to establish whether the women's magazines also presented a specific image to their readers.The answers were found through a qualitative study that included ten men, and through an extensive analysis by women's magazines. The result indicated that both the men questioned and the women's magazines presented a clear view of an ideal woman. The views held by the men, were then compared to the images presented by the women's magazines and were found to be very similar.We used Erving Goffmans sociological theory to describe the actual woman and the ideal images of women that the men questioned and the women's magazines presented.

Purpose: Our aim is to get an insight on how home care workers experience, handle and looks upon their work. We also want to form an opinion of how home care workers experience the relationship to the clients they meet.Questions: How does home care workers experience their daily work with their clients? Home care workers daily meet many different sorts of clients with different needs, how do they handle this? What kind of support does home care workers get in their work?Method: A qualitative design with semistructured interviews.Conclusion: The most central conclusion from all of our interviews were: that home care service workers has a very stressful and demanding occupation, that the work has a low status, that the personnel has a big responsibility for the wellbeing of other people and that they often find their work satisfying and fun. To have someone to talk to and exchange ideas with was also mentioned by the informants as a vital part of feeling support in their work. From the Antonovskys theory, a sense of coherence, and Goffmans views of the society, we also find that the larger part of our informants feel a high sense of coherence and that when they have to adjust to their different caretakers they play different roles..

This is an investigation into the ways in which a group of librarians experience and make use of the intranet in their vocational role. The theoretical frame of reference consists of a model of how professionals seek information, which is based on a role-theory. As a method, I have applied a qualitative case-study. Using semi-structured qualitative interviews I have interviewed five librarians and the webmaster responsible for the intranet in their library. I have investigated how elements such as the age and vocational role of the librarians affect their use of the intranet.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

The purpose of this study has been to examine how female probation officers construct the concept of women who commit crime. This have been done by examining how the probation officers describe the phenomenon from their own point of view, how they perceive society's view of the phenomenon, how they describe the women's self-images and how their own perceptions affect the treatment of these women. To fulfill this aim the study is based on qualitative interviews with five female probation officers. We analyzed their statements by using Gender theory, Goffmans stigma term and Beckers deviant term. The result of this study shows that women who commit crime are described more as victims than offenders and that they are constructed as deviant in two ways; both in relation to the law but also in relation to their gender.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen..