Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att känna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som är svåra att uppfylla på en annan plats än Sápmi, samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen är samhällsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med samer bosatta i Stockholmsområdet har genomförts där frågorna riktats mot platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants? perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants? self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants? understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners? understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden.

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? något om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angående denna Metod: Enskild observation med en väl förankrad teoretisk referensram som utgångspunkt både vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgångspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn på Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar på att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhängande enhet, där de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poängteras, där den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och därmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behärska och upprätthålla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lämpligt forum för detta.

The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt.