Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

Tanken med uppsatsen är att undersöka hur vägen till att bli valificerad revisor ser ut i åtta europeiska länder genom en kartläggning av ländernas revisorsnivåer, utbildningskrav, examination och dess innehåll, samt andelen godkända. Kartläggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra länderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förändras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig på både primär- och sekundärdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det går att urskilja två grupperingar bland länderna gällande de undersökta faktorerna. Tydligt är att Sverige inte helt passar in i någon av dessa.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Syftet med denna uppsats är att komma fram till vilka personer som bör ingå i företagets revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet är också att teoretiskt förklara varför Sverige får allt fler och fler revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del består av en kvantitativ undersökning där vi valde att skicka ut en enkät till 24 företag. Företagen valdes slumpmässigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en påminnelse.

Genom personliga intervjuer med revisorer, småföretagare, banktjänstemän och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för småföretag..

Revision är ett omdebatterat ämne och förändringar inom revision är vanligt. Det är viktigt att revisionen utförs på ett korrekt sätt men då det är en service är det även viktigt att kunderna är nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som påverkar revisionen och hur dess upplevda värde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en revisor från revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstärkande faktorer tagits fram, dessa är information, kommunikation, kunskap och språk.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.