Sök:

Sökresultat:

3651 Uppsatser om Goda läraregenskaper - Sida 2 av 244

"Jag brukar titta pÄ bilderna om jag hinner, jag vill ju lÀsa." : En undersökning om hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur. Vilka lÀsstrategier anvÀnde de sig av och i vilken utstrÀckning Àr anvÀndningen av bilden en strategi för att skapa lÀsförstÄelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga lÀsare. Resultaten frÄn goda och svaga lÀsare jÀmfördes för att se ifall det fanns nÄgra skillnader i deras synsÀtt pÄ lÀsning och ifall lÀsstrategierna skiljde sig Ät mellan de tvÄ grupperna. Undersökningen visade att det inte var nÄgra större skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande deras tankar kring lÀsning och lÀsstrategier.

Potentiella framgÄngsfaktorer till Finlands goda resultat i PISA-undersökningarna

Under flera Ärs tid har den internationella undersökningen PISA visat att finska elever har bÀst resultat i naturvetenskap, matematik och lÀsförstÄelse. Dessa resultat gjorde att vi begav oss till Finland för att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom de finska elevernas goda prestationer i naturvetenskap. Med hjÀlp av lÀrarintervjuer, enkÀtstudier samt observationer ville vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Studien visar pÄ flera möjliga framgÄngsfaktorer bl.a. lÀrarutbildningens utformning, goda resurser samt lÀroplanens tydliga mÄlformuleringar..

Den goda viljan - lÀrarrelationens betydelse för elevers lÀrande

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Ät rĂ€tt - mĂ„ bra

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas kostvanor och att öka deras förstÄelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en Ärskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter. Jag inledde arbetet med enkÀtundersökning onm elevernas kostvanor och deras förstÄelse för goda kostvanor.

Det Goda Samtalet- En utvÀrdering av de ekologiska hÄllbarhetskraven

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Att glÀnsa i organisationen : -En kvalitativ studie av mellanchefers uppfattningar om det goda ledarskapet

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Visionen om den goda skolan : Den goda skolan beskriven av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Goda levnadsvillkor enligt LSS : En kritisk diskursanalys av rÀttsfall frÄn förvaltningsdomstolarna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

LĂ€rare- Elevrelationer : -en studie i en sydafrikansk skola

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

Patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvÄrdnad: en litteraturstudie

Patienter i behov av palliativ omvÄrdnad finns pÄ mÄnga vÄrdenheter och mÄlet med modern palliativ vÄrd Àr att frÀmja livskvalitet. I vÄrden har personalens bemötande stor betydelse för patienters vÀlmÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvÄrdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att fÄ omsorg utan att behöva frÄga, att bli sedd som mÀnniska inger hopp, att lita pÄ personalens kunskaper.

LĂ€rares ledarskap : Interaktion och relation

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Vem fÄr synas i en skola för alla? : Elevpositioner och synlig minoritetsbakgrund i Skolverkets filmer 2012 - 2013

Studien utgÄr frÄn en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under tvÄ Är (2012 - 2013). Filmerna har presenterats pÄ  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller pÄ LÀrportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrÄn ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Verksamhetsstyrning i goda och dÄliga tider

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen pÄ fyra utvalda företag ser ut i goda och dÄliga tider. Vi har anvÀnt oss av ett kvalitativt angreppssÀtt genom stÀllda enkÀtfrÄgor till chefer samt en chefsrekryterare. AngreppsÀttet Àr Àven abduktivt dÄ vi vÀxlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen Àr placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "förÀnderliga affÀrsförutsÀttningar" och "lÀtthet att förÀndras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar pÄ tendenser att mer förÀndringsbenÀgna företag förÀndrar sin verksamhetsstyrning i större utstrÀckning.

Det goda ledarskapet : en studie av ledarskap sett ur tre sociologiska ledarskapsteorier

 VÄrt syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra tre sociologiska ledarskapsteorier med förestÀllningar enhetschefer inom Àldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod som betÄr av en enkÀtundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda pÄ om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas förestÀllningar. De teorier vi valt Àr Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning..

Kunskap och uppfattning om tandhÀlsa samt munhygienvanor hos ungdomar med invandrarbakgrund

Introduktion: En god tandhÀlsa innebÀr att tÀnderna och munhÄlan Àr fria frÄn smÀrtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. TandhÀlsa Àr en del av denallmÀnna hÀlsan och bidrar till vÀlbefinnande hos mÀnniskor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhÀlsa och munhygienvanorhos 16-19- Äringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhÀlsa.Material och metod: Studien Àr empirisk och kvantitativ och utfördes medanvÀndning av en enkÀt. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. TvÄ klasser frÄn varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->