När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma lärare hade för syn på estetiska lärprocesser. Vi ville även få fram om det var något som lärarna själva använde sig av och i sådana fall varför eller varför inte. För att ta reda på hur olika lärares syn kan se ut när det gäller estetiska lärprocesser så valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare verksamma i de tidigare åren som har olika arbetssätt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som använder sig av estetiska lärprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssättet, men i vilken omfattning och hur de använder sig av det skiljer dem åt.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av.

En enkätundersökning sändes ut till tandhygienister (n=79), som arbetade på samtliga Specialistkliniker för Parodontologi i Sverige under maj månad 2005. Syftet var att undersöka vilka faktorer som ansågs vara av betydelse för att uppnå goda och bestående resultat av munhygieninstruktioner hos patienter som behandlas för parodontit, samt vilka faktorer man ansåg försämrade möjligheten att uppnå framgångsrika resultat. Följande faktorer undersöktes; patientfaktorer, instruktionsmetoder, hjälpmedel vid munhygien och vårdmiljö. Resultatet visade att stressituationer hos patienten och återbud till bokade behandlingar var betydande faktorer som försvårade goda och framgångsrika resultat för att uppnå god munhygien. Extremt viktig faktor ansågs tandhälsoinformation vara, speciellt personlig sådan, där tandhygienistens engagemang och även vårdmiljön spelade stor roll.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..

Denna uppsats avser att försöka analysera de diskurser som figurerar i media rörande intelligent design och kreationism i skolan. I denna uppsats finns även syftet att beskriva hur dessa av media skapade diskurser förs som avbildar den ?goda biologin?eller ?den goda utvecklingsläran?.Konflikten mellan kyrkan och vetenskapen är gammal. Bakgrunden till konflikten kan tillskrivas Charles Darwin som utmanade religionen och kyrkan när han påvisade människans släktskap med apan. 150 år efter Darwins utmaning finns det fortfarande en opinion som motsätter sig evolutionen både i Sverige och utomlands.

Arbetslösheten bland unga vuxna är idag hög i Sverige. Detta samhällsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna sociologiska studie bygger på kvalitativ metod och baseras på tio intervjuer. Studien undersöker inställningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anställande chefer samt deltagare i projektet.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.