I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.

Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att God redovisningssed uppfylls.

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på God redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet God redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag.

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med God redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där God redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra God redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av God redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med God redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla God redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd.

Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens HögskolaFörfattare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat SafariTitel: Bokföringsbrott ? Ett resultat av oaktsamhet i bokföring?Handledare: Ulla PetterssonNyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, God redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltareFrågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta?Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott.Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare.Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning..

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet God redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor: ? Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa God redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå God redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och God redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av God redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

BFN har framställt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och därmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvärde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsområdet upplevde informationsvärdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var även att skapa insikt huruvida K2-regelverket stämmer överens med God redovisningssed, rättvisande bild samt om informationsvärdet är tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnå syftet med studien genomfördes djupgående intervjuer med tre specialister inom beskattningsområdet och tre specialister inom redovisningsområdet.

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS.