Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna.

Tredimensionell fastighetsbildning är sedan årsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar också nya problem. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjälp av 3D-teknik. Arbetet baseras på litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har två delar.

Tredimensionell fastighetsbildning är sedan årsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar också nya problem. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjälp av 3D-teknik. Arbetet baseras på litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har två delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Bakgrund och problem: Enligt IFRS finns det skillnader i tillämpningen av redovisnings-standarder för avtal om uppförande av fastighet. Det har visat sig att vid intäktsredovisning av entreprenad har två olika standarder använts, IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. Redovisas intäkter enligt IAS 11 görs det med successiv vinstavräkning, medan IAS 18 inne-bär intäktsredovisning vid det juridiska överlämnandet. Dessa skillnader i tillämpning kan leda till olika redovisning vid fastighetsförsäljning, då det visat sig att länder tillämpar olika standarder för intäktsredovisning.En ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, har nu publicerats av IASB för att försöka minimera dessa olikheter. Kommittén IFRIC gav ut tolkningen för att få en ?rät-tare? bild av hur intäktsredovisning skall ske, då det hänt att länder tidigare intäktsredovisat försäljning av fastighet olika.