Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ olika skolor. Resultaten visade att alla lÀrarna stÀllde sig positiva till arbetsformen, men de var ocksÄ snabba med att poÀngtera att det Àr en krÀvande arbetsform som förutsÀtter mycket arbete. MÄnga av lÀrarna sÄg bland annat gruppindelningen som krÀvande dÀr de visade sig anvÀnda olika metoder för att sÀtta samman vÀl fungerande grupper. Det rÄdde Àven delade meningar om i vilket Àmne lÀrarna frÀmst föredrog att anvÀnda sig av grupparbete.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervÀrden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jÀmföra olika dagvattensystem, med avseende pÄ mervÀrden och risker.Vad som utgör mervÀrden och hur de genereras varierar frÄn fall till fall. DÀrutöver uppkommer svÄrigheter vid mervÀrdesbedömningar eftersom de beror pÄ vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den hÀr studien har mervÀrde definierats som:Ett vÀrde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tÀnkta funktion.MervÀrdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hÀlsa och sociokulturellt. MervÀrdesanalysen som utvecklades baserades pÄ faktainsamling via en enkÀt samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanstÀlla och utvÀrdera svaren.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, Ă€r baserad pĂ„ en undersökning som genomförts pĂ„ tvĂ„ förskolor. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna fĂ„ fram ett resultat av vĂ„r undersökning har vi tagit fram fyra frĂ„gestĂ€llningar: - Vad vĂ€ljer förĂ€ldrar och andra vuxna i barnets nĂ€rhet för kategori av leksaker till barn beroende pĂ„ kön? - Vilka och vad för slags leksaker vĂ€ljer barnen sjĂ€lv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tĂ€nker pedagogerna pĂ„ förskolan kring leksaker? Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Vad innebĂ€r det att tillhöra en subkultur och har det nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ ungdomars attityder idag? Är det lika utprĂ€glat som under 70-talet nĂ€r punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klĂ€dsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte Ă€r att undersöka om attityd till skolan kan hĂ€rledas till subkultur. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r följande: GĂ„r det att hĂ€rleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utstrĂ€ckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt omrĂ„de? Som metod valde vi att göra en enkĂ€tundersökning genom ett bekvĂ€mlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första Ă„r pĂ„ gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkĂ€ten i fyra skilda omrĂ„den i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjĂ€lp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur fritidspedagoger och lÀrare i Ärskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshem och skola. De forskningsfrÄgor som vi har arbetatutifrÄn Àr: PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvÄrigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsÀtt har lÀrare/fritidspedagoger pÄ barnmed koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvÄrigheter inom skola och fritidshem?Studien prÀglas av ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lÀrande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvÄrigheter samt faktorer och förhÄllningssÀtt som kan pÄverkakoncentrationen. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lÀrare fördelade pÄ sex olika skolor.

Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.