Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar elever med lÀssvÄrigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar utformats: AnvÀnder sig lÀrare av nÄgon speciell lÀsinlÀrningsmetod? Om inte, hur interagerar lÀrare och elev dÄ, för att lÀrande ska kunna ske i lÀsning?Teori: Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr omgivningen Àr avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen Àr betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad Àn att den Àr en oberoende individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer anvÀnts.

Denna studie behandlar tvĂ„ textilhantverkare, Brita-Kajsa Karlsdotter med sitt broderi och MĂ€rta-Stina Abrahamsdotter med sin sĂ€regna stickning, bĂ„da frĂ„n Anundsjö socken i Ångermanland, och verksamma under slutet av 1800- och början av 1900 talet. Det övergripande syftet med studien Ă€r att undersöka om den sociokulturella miljö som dessa bĂ„da levt och verkat i har pĂ„verkat och inspirerat och dĂ€rmed bidragit till deras hantverksutövande vad gĂ€ller sĂ€rart i sĂ„vĂ€l teknik som mönsterkonstruktion. Arbetet beskriver dels den sociokulturella miljö/kontext i vilken dessa bĂ„da kvinnor levt i, och dels en beskrivning av deras textila alster med avseende pĂ„ material, teknik, mönster/fĂ€rgsĂ€ttning samt anvĂ€ndningsomrĂ„den. Studiens teoretiska referensram utgĂ„r frĂ„n teorier om den sociokulturella miljöns betydelse för inspiration och lĂ€rande. Studien bygger pĂ„ föremĂ„lsstudier, samt litteratur i form av vetenskapliga publikationer, artiklar och rapporter liksom levnadsbeskrivningar av de bĂ„da undersökta personerna.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers? descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the studentÂŽs functioning in aschool context.As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees? experiences described from the basis of an interview guide.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förstÄelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nÀmns elevinflytandets effekter pÄ elevernas betyg och lÀrande. Definitionen av elevinflytande som anvÀnts Àr det informella elevinflytandet det vill sÀga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. TvÄ kvantitativa informationshÀmtande metoder, litteraturstudie och enkÀt, har anvÀnts.

Skolkören har lÀnge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom lÀroplanerna det senaste Ärhundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten Àr den som Àr mest framtrÀdande. Studien har hÀmtat inspiration frÄn Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsÀttningar i Ärskurs 1-6 sÄ som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att ta reda pÄ detta:1.

Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) sÀger att barnet i förskolan ska fÄ en grundlÀggande förstÄelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och pÄverka sin situation. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur barnets delaktighet framtrÀder i förskolans verksamhet. Som avgrÀnsat undersökningsomrÄde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.

Vad innebĂ€r det att tillhöra en subkultur och har det nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ ungdomars attityder idag? Är det lika utprĂ€glat som under 70-talet nĂ€r punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klĂ€dsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte Ă€r att undersöka om attityd till skolan kan hĂ€rledas till subkultur. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r följande: GĂ„r det att hĂ€rleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utstrĂ€ckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt omrĂ„de? Som metod valde vi att göra en enkĂ€tundersökning genom ett bekvĂ€mlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första Ă„r pĂ„ gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkĂ€ten i fyra skilda omrĂ„den i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjĂ€lp av regressionsanalys och frekvenstabeller.