Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 Är och deras förÀldrar har för uppfattningar om skolans lÀxarbete. Under lÄng tid har fenomenet lÀxor debatterats och diskuterats i massmedia och dÄ Àr det oftast lÀxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade pÄ. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers och förÀldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers lÀxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som Àr den teoretiska kopplingen i den hÀr studien? PÄverkas elevernas instÀllning till lÀxor beroende pÄ vilka sociala och kulturella vÀrderingar familjerna har? Finns det nÄgra skillnader i flickors respektive pojkars instÀllning till lÀxor? Studien bygger pÄ tidigare undersökningar som gjorts angÄende lÀxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat pÄ 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

The purpose of my study is to investigate teacher?s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children?s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools.My questions are:What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class?What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children?s curiosity for reading and writing development?The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklÀrarutbildning pÄ distans. Jag beskri-ver vÄr anvÀndning av webben och vilken roll den spelar för vÄrt gemensamma lÀrande. Jag undersöker hur undervisningen Àr upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi vÀljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlÀmningsuppgifter, lÀngre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlÀgg pÄ WebBoard, dÀr vÄra diskussioner och vÄrt samarbete konstituerar en grund för vÄrt lÀrande. Allt lÀrande Àr si-tuerat. Inom ramen för vÄr utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA ? Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone).

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av stödtecken och i vilket syfte de anvÀnds. Vi belyser begrepp som kommunikation, sprÄkutveckling och interaktion. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ?Tecken som stöd? (TSS) och ?Tecken som alternativ kompletterande kommunikation? (TAKK) stÄr för.

Den hÀr studien syftar till att utveckla kunskap om hur lÀrare ser pÄ begreppet likvÀrdig bedömning vilket Àr intressant eftersom bedömning och likvÀrdighet Àr stÀndigt aktuella Àmnen i skoldebatten. FrÄgestÀllningarna rör sig om vad likvÀrdig bedömning innebÀr för lÀrare och vad som Àr betydelsefullt för den likvÀrdiga bedömningen. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. Teoretiska utgÄngspunkter Àr sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; SÀljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus pÄ likvÀrdighet och alla elevers rÀtt till utveckling dÀr bedömning Àr dynamiska kulturella processer som kan anvÀndas som verktyg för lÀrande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lÀrare dels uttrycker att det Àr omöjligt att uppnÄ likvÀrdig bedömning och dels att likvÀrdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lÀrande och utveckling. Slutsatser som dras Àr att likvÀrdig bedömning har olika betydelser beroende pÄ de studerade lÀrarnas kunskapssyn.

VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.