Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar pÄ en försÀmrad lÀsförmÄga bland svenska elever jÀmfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lÀstraditioner som förekom under uppvÀxten, sina lÀsvanor, samt sin syn pÄ lÀsning idag. De intervjuade var alla pojkar som lÀste pÄ El-programmets andra Är. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fÄtt berÀtta vad som har pÄverkat deras lÀsning eller brist pÄ lÀsning under uppvÀxten. Jag har utifrÄn transkriberat material analyserat deras svar med utgÄngspunkt i det socio-kulturella perspektivet.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket lÀraren respektive eleverna anvÀnder mÄlsprÄket i Àmnet spanska, steg 1 pÄ gymnasiet, samt undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarens mÄlsprÄksanvÀndning pÄverkar eleverna pÄ en nybörjarnivÄ i sprÄket. Studien har utförts pÄ tvÄ gymnasieskolor med hjÀlp av observationer och intervjuer av de observerade lÀrarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lÀrarna anvÀnde en vÀldigt liten del av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, endast 6 %. Eleverna dÀremot talade mer av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, 54 %. Men det sprÄk som talades pÄ mÄlsprÄket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna anvÀnde endast mÄlsprÄket till att besvara lÀrarens faktabaserade frÄgor eller vid styrda kommunikativa övningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprÀtta ÄtgÀrdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och förÀldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av förÀldrars delaktighet omkring arbetet med ÄtgÀrdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om ÄtgÀrdsprogram. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien Àr gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att fÄ en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i frÄga om ÄtgÀrdsprogram. I studien ingÄr sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien Àr inriktad pÄ skolornas yngre elever, det vill sÀga Är F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrÄn vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om ÄtgÀrdsprogram.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.