I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.

The purpose of the study is to investigate educators? attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children?s learning in preschool. The questions posed in the study are:? How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?? How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?? What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators?In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies.

Denna studie syftar Ă„t att ta reda pĂ„ pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgĂ„ngen förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssĂ€tt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgĂ„tt frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebĂ€r att lĂ€rande sker i mötet med andra mĂ€nniskor. Undersökningen Ă€r av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lÀrande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever pÄ medieprogrammet reflekterar över sitt lÀrande i ett hantverksÀmne. DÀrtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssÀttet kan ha utövat pÄ elevernas reflekterande förmÄga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som lÀst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lÀr sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv trÀning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivÄer: Eleverna visar reflektion i handling, förmÄga att vÀrdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka vÀrden som ligger till grund för vÀrderingarna.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

Uppsatsen undersöker tre lÀrares syn pÄ kunskap i ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Syftet Àr att identifiera och analysera tre lÀrares syn pÄ kunskap. Tre gymnasielÀrare i Àmnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frÄgorna (1) Hur definierar lÀrarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lÀrarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?LÀrarnas kunskapssyn kategoriseras med hjÀlp av tre vÀlkÀnda utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lÀrande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lÀrarna har en vÀl genomtÀnkt kunskapssyn, Àven om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.